Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÅTERBLICK OCH ÖFVERBLICK. 201
II.
Ända tills jag höll det föredrag, hvilket utarbetats
till denna bok, hade jag af den klassiska
uppfostrings-litteraturen endast läst Rousseau och Spencer och —
för några år sedan — Montaigne. Nu ansåg jag mig
böra taga kännedom om äfven några andra berömda
författare på detta område.
I den af Otto Salomon utgifna serien: Skrifter af
uppfostringskonstens stormän, finner man utom J. J.
Rousseaus Emile, äfven J. A. Comenius* Stora
under-visningslära, i hvilken man — med frånseende af det
föråldrade som tillhör hans tid — möter oförgängliga
grundsatser för en naturenlig uppfostran och
undervisning, där fostraren blir naturens hjälpare men ej
dess herre. I samma serie finnas Några tankar
rörande uppfostran af John Locke, den engelska
filosofiens grundläggare, hvilken med denna bok fortsatte
Montaigne och föregick Rousseau. Äfven i hans bok
kan den nutida uppfostraren, vid sidan af det endast
* Comenius föddes i Mähren 1592; genom sina egna lidanden
under skolåren eldades hans ifver att omdana skolväsendet och såväl i
Tyskland som under besök i England och Sverige öfvade han i detta
afseende ett stort inflytande. Comenius dog i Holland 1670. I en liten
skrift af Fridtjuv Berg: Johan Arnös Comenius, uppfostringslärans och
folkskoletanJcens fader, erhåller man en god bild af hans växlingsrika lif
och af hans ideala sträfvan för en naturlig uppfostran, en social
samundervisning, en enhetlig världsuppfattning och religiös fördragsamhet —
syften hvilka vår tid ännu icke på långt nar förverkligat!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
