Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1922 - Lund, David: Vår egen och våra barns moraliska fostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
blick, känsla för pedagogisk takt och med intuition behandlar förf. i detta
avsnitt fostrarens förhållande till barnet, varvid det särskilt gäller att
hava blicken öppen för „barnet i barnet". Likaledes beröras här en
del organisatoriska frågor angående barnavårdsanstalternas styrelser
och personal, varvid man speciellt fäster sig vid de goda tankarna om
ledningens förhållande till de underordnade. ..Att leda är det icke att
förstå att bedöma, hur mycket och vad den enskilda medarbetaren
mäktar att själv göra och an inom denna gräns sätta hans eller hennes
intresse och vilja till gärning i verksamhet, därvid endast givande de
direktiv, som för arbetets enhet äro nödvändiga? Ju mer en ledare förstår
att så taga all god vilja ch all god förmåga i anspråk, sporrande alla till
ständigt nya ansträngningar, uppmuntrande alla att efter ett misslyckande
taga nya tag, desto bättre ledare är han. Varje svartsjukt värnande om
den egna makten skall vara ledaren främmande; med glädje skall han
kunna hälsa ett gott initiativ, från vem de än kommer." Dylika
sanningar böra läggas på hjärtat av varje ledare, speciellt då det gäller fostran
av det uppväxande släktet.
Förf. berör i en särskild del om fosterföräldrar och andra av
samhället övervakade fostrare ett problem, som synes mig vara värt största
uppmärksamhet. Det är frågan angående de lägre befattningshavarnes
vid olika institutioner standard i moraliskt, intellektuellt och
bildningsavseende. Kravet på mera kvalificerade arbetskrafter just bland dem,
som ha den omedelbara kontakten med uppfostringsmaterialet har länge
stått på dagordningen ej endast med avseende då à barn- och
skyddsanstalter utan även vidkommande sinnessjukhus, straffanstalter,
vårdanstalter m. fl. Det säger sig självt, att detta är en viktig fråga, och förf.
synpunkter och direktiv i förenämnda avseende äro värda allt beaktande.
Hon utsträcker rayonen härvid till fosterföräldrarna m. fl. och fordrar
större kvalifikationer än vad hitintills mången gång varit fallet.
Måhända såväl föräldrar som forstrare ex professo skola ägna största
uppmärksamheten i Ebba Paulis bok åt den del av arbetet, som
avhandlar „Särskilda uppfostringsarbetet försvårande faktorer". Här beröras
barns olika själsläggning, sjuka och lytta barn, svagt begåvade och för
tidigt eller för sent utvecklade barn, psykiskt abnorma barn samt i
moraliskt avseende svagt utrustade barn. På svenskt språk har så ytterst
litet skrivits om förevarande för uppfostran så viktiga frågor, så att ett
bidrag som Ebba Paulis är mycket välkommet. Det synes mig, att själva
typiseringen och klarläggandet av den karaktärologiska strukturen hos
de berörda defekta barnen äro tillräckligt enkelt och väl genomförda för
att sätta även den på området ifråga förut obevandrade in i situationen.
Vidgandet och fördjupandet av blicken för de beskrivna defektiviteterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
