- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
103

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 103 —

de olyckor ha sin rot, som komma öfver hans vän, honom
själf och hans slägt. Därför synes det mig ej underligt,
att förf., så att säga, gjort af detta hans första och till
sina följder så viktiga råd hvad han förmått. Den
omständigheten, som Lehm. och Clfd påvisa, ätt målet i och
med Mård gigas vägran att mottaga Ruts utmaning de
facto en gång har fallit — trots det att Nial låter i sitt råd
Rut förklara motsatsen, kap. 22 69—’™ ■— och att det sålunda
är oriktigt att låta Gunnar taga upp det igen, visar endast,
att hela målstill redningen finnes till i sagan för rådets
skull, för att få fram detta såsom det väsentligaste.

Faktiskt är med rådets följande målet inledt, som
slutar med, att Unn återfår sin förmögenhet. Och hvad af rådet
vidare följer ligger så inneslutet i Höskulds och Ruts
repliker, sedan de till Gunnar utbetalt de omtvistade
pän-ningarna, kap. 24 54—55, 65: þrf mœlti Höskulðr ’nfót þii nU
sem pú hefir aflat’ — — ’illa mun pjer launat vera\ segir
Hrutr. Omedelbart efter Unns undfående af förmögenheten
friar sedan, kap. 25, Valgård grå till henne, och att detta är
en följd af pänningarnas återförvärfvande, torde, fastän
sagan ej säger något uttryckligt *) därom, inses af
ofvan-stående repliker: Mård födes nämligen i detta äktenskap**),

*) Detta förfaringssätt att låta läsaren själf af skildringarna sluta
sig till händelsernas innersta förklaringsgrunder förekommer ofta i
sagorna, jfr t. ex. förhållandet mellan Kjartan och Bolle i Laxd, samt
afskedsscenen mellan Torger och Tormod i Fåstbradrai här ligger
ögonskenligen den rätta grunden till deras skiijsmässa i karaktärernas
olikhet.

**) Enligt Lehm. och Clfd kommer Unn, som «gifter sig utan
alla fränders råd», härigenom blott att ingå ett konkubinat, då sagan
däremot aldrig låter påskina någon Mårds oäkta börd, och de hålla
före, att den härutinnan — liksom då den låter Hallgärd vid andra
och tredje giftet «fästa sig själf» — rönt inflytande af yngre rättsidéer,
enligt hvilka kvinnans ställning uppfattats friare. Snarare tyckes mig
vara skäl att helt enkelt antaga, att detta brott mot den juridiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free