- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Band 5. Minnesteckningar /
300

(1856-1881) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Erik Johan Stagnelius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hör du vinden t Suckande han sväfvar
Mellan lundens höga poppelkronor.

Hör du? Växande hans suckar tala,

Liksom trånsjukt han en kropp begärde
Att med sommarns Flora sig förmäla.

Dock re’n tyna rösterna. På löfvens
Eolsharpa klingar svanesången
Ständigt mattare och dör omsider.

Hvad är våren? Suckar blott från jordens
Dunkla barm, som himlens konung fråga,

Om ej Edens maj en gång begynner.

Hvad är lärkan, morgonstrålens älskling,
Näktergalen, skuggornas förtrogne?

Suckar blott i vexlande gestalter. —

Karakteristiskt målande för en sorg, som går

ända till förkrossning, är deremot det poem,

som bär titeln ”Lifvets villkor” och begynner

med dessa ord:

Se ekens strid mot stormarne på fjellen,

Hör suckarne af lundens näktergal,

Då mossan växer, lugn och kall, på hällen,

Och musslan sofver i sitt gyllne skal!

Ju högre lif’, ju större qval du röner: ’

Ett kors är denna verld för ljusets alla söner*.

Här heter det längre fram:

Hvart skall jag fly? Mitt fånghvalf är azuren.

Det famnar mig, hur fjerran än jag går,

Och, djupt i ödets kopp artaflor skuren,

Min dom evärdligt för mitt öga står.

Ack t upp mot mig sig tusen vittnen häfva,

Och stjernorna mitt blod med hämndens blickar kräfva. s

Hör upp, o själ, att mot ditt öde strida!

Ej straffets kedjor du förgäfves bär.

Den minsta blomma skaptes för att lida,

Och dödens smärta lifvets villkor är.

Ett gränslöst tempel rymden är, der alla
Guds barn som offerlamm vid tidens altar falla.

* Hvarje rad i denna första vers har Nicander, i sitt poem
”Kordet”, gjort till tema för en särskild strof, i maneret
af den Spanska glossan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcwsaml/5/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free