Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupet. Derpå befalde jag min själ i Guds hand
och följde efter. Midt i farten släcktes mitt bloss,
men det bar af ändå lika bra. Att nu nerifrån
se de efterkommandes bloss flyga utföre, var
obe-skrifligt eget; det hela mycket roligt. Ett sådant
sätt att färdas, heter på bergsmannaspråket — att
rutscha.
Att nu beskrifva för dig alla djupets under,
hinner jag ej. Ännu trenne gånger rutschade vi
utföre till nya schakt, som vi sedan med
uppmärksamhet genomvandrade, hvarvid min
landsmans mineralogiska kunskaper kommo mig väl
till pass. På en gång stannade vår förare och
förklarade oss, att vi nu stodo på gränsen mellan
kejsaredömet Österrike och konungariket Bäjern.
Det var en underlig känsla, att så, djupt under
jorden, beträda gränsen af ett land, der jag förut
ej varit, och att, på detta sätt se de mägtigas
råmärken genomskära jordens innandömen. Bäst
jag, under fortsatt vandring, häröfver gjorde mina
tysta betraktelser, bländades mitt öga af den mest
magiska belysning. Jag trodde mig i början se
en underjordisk stad, rikt illuminerad, — en
vidsträckt rymd låg framför mig, rundt omkring
upplyst genom en krans af facklor. Tänk dig min
öfverraskning! Det var en underjordisk sjö, vid
hvars strand jag stod och från hvars salta våg
jag nu såg tusende strålar återspeglade, under det
hela berget med sina olika saltstensarter glänste i
brokiga färger, och de i saltväggen inmängda
kristallerna från alla håll lyste som de rikaste
ädelstenar. En liten farkost låg vid stranden; vi lade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
