Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Fjärde artikeln. Om kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
178
AUGSBURGSKA - BEKÄNNELSENS APOLOGI.
förkunna Kristi ord eller utdela sakramenten, så göra de detta
i Kristi stad och ställe. Detta lär oss det anförda ordet af
Kristus, på det att vi icke skola taga anstöt af de
tjänstförrät-tandes ovärdighet.
Men med afseende på denna sak hafva vi med all
tydlighet sagt i vår bekännelse, att vi ogilla donatisterna23 och
Wiclefs anhängare, hvilka mena det vara en synd att i
församlingen mottaga sakramenten af ovärdiga personer. Det
sagda synes oss för tillfället vara nog såsom försvar för det
sätt hvarpå vi angifvit kyrkans väsen. Yi kunna icke heller
fatta, huru man annorlunda skall kunna beskrifva kyrkan i
egentHg mening, då den kallas Kristi hropp. Det står
nämligen fast, att de ogudaktiga tillhöra djäfvulens rike och hans
kropp, ty det är han, som drifver dem dit han vill och håller
dem fångna. Detta är så klart som solen vid middagstid, men
om våra motståndare fortsätta med att förtala oss, skola vi icke
undandraga oss mödan att vidlyftigare svara.
Yåra motståndare förkasta äfven den del af den sjunde
artikeln, där vi hafva sagt, att det för kyrkans sanna enhet är
tillräckligt att vara enig med afseende på evangeliums lära och
sakramentens förvaltning, och att det icke är nödvändigt, att
öfverallt finnas samma människostadgar eller kyrkoseder eller
af människor instiftade ceremonier. Här göra de en åtskillnad
emellan allmänna och särskilda kyrkoseder samt gilla vår
artikel, om den förstås angående de särskilda kyrkosederna, men
antaga den icke med afseende på de allmänna. Vi förstå här
icke rätt, livad våra motståndare egentligen åsyfta. Vi tala
om den sanna, d. v. s. den andliga enheten, utan hvilken icke
kan finnas tro i hjärtat eller en hjärtats rättfärdighet inför
Gud. För denna enhet säga vi, att likheten i mänskliga
kyrkoseder, de må vara allmänna eller särskilda icke är nödvändig,
ty trons rättfärdighet är icke en rättfärdighet, som är bunden
vid vissa människostadgar såsom lagens rättfärdighet var
bunden vid den mosaiska ceremoniailagen, utan trons rättfärdighet
är något som skänker våra hjärtan lif. Till denna
lefvandegö-relse bidraga på intet sätt mänskliga stadgar, vare sig allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
