Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - XI. Om Guds eviga utkorelse och nådaval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konkordieformeln. II. 11. Om nådavalet.
535
af läran om Guds eviga utkorelse,
hvarigenom antingen obotfärdighet
eller förtviflan förorsakas eller
stärkes uti människors hjärtan.
Ty Skriften framställer ej heller
denna lära annorlunda än så, att
hon visar oss att med tron
omfatta Guds uppenbarade ord,
förmanar oss att göra bättring och
gör oss försäkrade om vår
salighet, Ef. 1: 13; 1 Kor. 1:7; 2 Tim.
3: 16; Joh. 5: 39; 10: 27; 15: 3; 2
Tess. 2: 13.
Fördenskull när vi vilja
rätteligen och med frukt antingen tänka
eller tala om Guds barns eviga
nådaval eller utkorelse till det
eviga lifvet, så böra vi vänja oss,
att vi icke söka att utrannsaka
med vårt förnuft det blotta dolda
och för alla människor
obegripliga Guds förutseende, utan så
betrakta Guds utkorelse, som Guds
råd, uppsåt och bestämmelse i
Kristus Jesus (som är den rätta
lifvets bok) genom ordet oss
up-penbaradt varder. Därföre må vi
på en gång fatta och uti vårt hjärta
betrakta hela läran om Guds
beslut, råd, vilja och bestämmelse,
det är allt det, som hör till vår
återlösning, kallelse,
rättfärdiggörelse och salighet. Ty så har
Paulus uti sina skrifter afhandlat och
förklarat denna artikel (Rom. 8: 29
och följ.; Ef. 1: 4 och följ.).
Detsamma har Kristus gjort i
liknelsen om bröllopet (Matt. 22: 1 och
följ.), nämligen att Gud har uti sitt
råd och uppsåt beslutit följande:
1. Att människosläktet måtte
blifva sannfärdeligen återlöst och
med Gud genom Kristus försonadt,
som med sin oskyldighet och
fullkomliga lydnad, mecT sitt lidande
och bittra död har förvärfvat oss
en för Gud gällande rättfärdighet
och det eviga lifvet.
2. Att Kristi förtjänst och hans
välgärningar måtte genom ordet
och sakramenterna oss tillbjudas,
gifvas och tilldelas.
3. Han har jämväl beslutat, att
han vill med sin Helige Ande,
genom det predikade, hörda och
betraktade ordet, vara kraftig och
verkande i oss, böja våra hjärtan
till en sann bättring och i en sann
tro bevara oss.
4. Det är hans eviga uppsåt,
att han vill alla dem, som göra
en sann bättring och med en sann
tro omfatta Kristus, göra
rättfärdiga, upptaga till nåd och göra
till barn och arfvingar af det eviga
lifvet.
5. Och att han vill dem, som
äro rättfärdigade genom tron,
he-liggöra uti kärleken, som
aposte-len vittnar, Ef. 1: 4.
6. Gud har uti sitt eviga råd
beslutat, att han vill de
rättfärdigade uti deras hvarjehanda
svaghet försvara emot djäfvulen,
världen och köttet och dem på alla
deras vägar ledsaga och styra
och, om de falla, hålla dem vid
handen, att de måtte finna en
kraftig hugsvalelse i kors och
bedröfvelse och blifva förvarade till
saligheten.
7. Hans eviga beslut är, att
han det goda verk, som han i dem
har begynt, vill allt mer och mer
befordra och stärka och till ändan
bevara, om de allenast fast och
stadigt stödja sig vid hans ord
såsom vid en staf, anropa honom
med innerliga böner om hjälp,
framhärda i Guds nåd och de
gåfvor, som de undfått hafva, väl
och troget bruka och använda.
8. Han har också i sitt eviga
råd beslutat, att han dem, som
han utvalt, kallat och rättfärdigat,
vill uti det eviga lifvet evinnerli-
j gen saliga göra och med ära och
härlighet bekröna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
