Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När jag mpd sorglöshet på deras aska träder,
Jag nalkas sjelf min graf.
Den öppnad är att re’n sitt blinda rof förbida.
Kanske jag redan står nppå dess höljda brädd,
Kanske att innan än en timma liunnit skrida,
Jag hvilar i dess bädd.
Bedragna menskoflock, som flärd och dårskap styra!
Dn störtar flämtande till målet af ditt lopp.
Betänk dess korta stund, och ur din långa yra
Omsider vakna opp!
Med bindel för din syn, din djerfhet icke tvekar
Att mäta ut ditt lif i kedjor af förslag:
Du tillförser dig år — ditt öde dig förnekar1
En säker morgondag.
Du ger till hundra värf begären fria tömmar;
Och om du når det mål din trängtan för dig satt,
Hvad äro diua värf? Förflutna lösa drömmar
I minnets tomma natt.
En hjelte tågar fram, bekrönt af blodig lager,
Bland nödens jemmerskri; bland smickrets dyrkans ljud.
En härjad verld hans ok med tålig skuldra drager
Och darrar för hans bud.
Han tror sig redan gud, och segren till hans heder
Hvar dag en hekatomb af slagna likar bär:
En flägt mot honom far — nu sjelf han dignar ned er;
Och sjelf han offret är.
Af honom i en grift, den konstens rikdom höljer,
Der sist sin undanflykt fåfångligheten tar,
Och af den glömda slaf, hvars lemning myllan döljer,
Ett lika stoft är qyar.
Så, när med fraggig våg en elf från klippan kullrar,
Och, störtad brant från brant med skyndadt svall på svall,
Förderfvar med sin flod, lik himlens åska bullrar,
Och bryter damm och vall:
Den obemärkta bäck ses ängen genomskära,
Knappt hörs hans dofva sorl: han gömd bland blommor är;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
