- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
483

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligt maschinmessiga verksamhet. Han stod ej ut
dermed mer än tre år. Han fick afsked 1795. Dertill
bidrog att han genom sin ädla frimodighet stötte sig
med en man af stort inflytande hos då varande regering
(Reuterholm), i det han sade till honom kort och öppet,
som hans sätt var: «Herre, ni vill regera, men ni kan
inte regera». — Sina öfriga dagar tillbragte han i det
enskild* lifvets lugn och frihet. På resan till riksdagen
i Norrköping dog han i Örebro den 21 Maj 1800*).»

Adlerbeth tecknar Ehrensvärds karakter på
följande sätt: «Han var en man af gudsfruktan, mensklighet
och medborgerlighet; hans seder buro stämpeln af hans
grundsatser; oföränderlig och lugn i medgång och i
motgång; aktande hvarje menniska såsom sin like och
ett högre stånd blott såsom ett högre tillfälle att gagna;
vård genom sin själs förmögenhetér att lefva i en ljusare
och genom sitt hjertas böjelser i en mindre förderfvad
verld, men det Oaktadt alltid mera grannsynt på egna
än på andras brister. — Han hade en stor karakter.
Han berodde aldrig af lyckan och hade varit densamme
i det lägsta stånd och i det högsta, i vadmaln och i
purpurn. Lika skild från fördomar i sina begrepp som
från enskilda afsigter i sina gerningar, kände han
hvarken dessa passioner, som äro utbrott af en sårad egoism,
eller dessa svagheter, som fösta sig vid yttre
omständigheter. Afund och hämd, högdragenhet och fåfänga
voro känslor, .som han aldrig erfarit. Han betraktade
hvaije sak sådan den i sig sjelf var, men han hänförde
den ieke till sig. Deraf detta lugn i hans själ, som
svarade mot dess renhet: derdf denna ädelhet i
tänkesätt, som upphof sig ända till en för små och vanliga
själar ofattlig grad af dygd. Han var beherrskad af sitt
snille. Den hänryckning, som merendels tillhör stora
talenter, var hos honom ett hufvuddrag. Då hans
inbillning var sysselsatt, vårdslösade han ofta de smärre

*) Jfr Biografiskt Lexikon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free