Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Julianus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och trons midsommarsol sitt skimmer strödde
Utöfver mina tankars blomsterfält,
Och mot sitt sköte bönens engel stödde
Det hyende, hvarpå jag drömde sällt.
Men samma synd, som dref det första paret
Från deras eden, dref mig ut från mitt:
Jag sökte kunskap — grym är eder Gud,
J christne, grym, som har begäret nedlagt
I menskans själ och med förbannelse
Belagt dess sträfvan att det tillfredsställa.
Det är förbannelsen af eder Gud,
Som har mig drabbat — och ändock jag tvifiar.
Jag hatar honom, som ett skräck-fantom,
Som jag vill drifva ut utur min själ:
Hans hot jag trotsar — men besynnerligt! —
Jag fruktar jättestyrkan af hans kärlek.
Jag fruktar den, ty fri jag vara vill.
Jag sönderslites heldre af mitt tvifvel
An tryckes ned utaf hans kärleksbojor.
Så tänker jag i mina mörka stunder.
Dock gifvas ögonblick, då halft jag ångrar,
Att från en Guddom, som jag fruktat har,
Jag flytt till gudar, hvilka jag föraktar.
Men åter lyfter sig daemonen upp
Och skakar vildt mitt hela väsens grundval:
Jag tviflar på min egen varelse,
Det är liksom jag ensam stod i rymden
Och kämpade en strid på lif och död
Mot gudar, menskor, verld och lif och allt.
Då hatar jag och önskar gudakrafter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
