- Project Runeberg -  Sergels konst /
161

(1914) [MARC] Author: Harald Brising
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och konstaterat hans anslutning till såväl gamla traditioner som nya metoder.
Det visade sig därvid, att han i någon mån från franska akademien vid Corson,
men ännu mera genom romerska konstnärskretsar inhämtat de idéer som blefvo
ledande för hela hans lif. Att dessa idéer likna dem som omfattades af
Winckel-mann låter sig icke förnekas, men lika tydligt är, att den tyske lärde ingalunda
kan sägas ha varit deras uppfinnare och icke heller deras enda eller ens
inflytelserikaste förkunnare. Tvärtom är det sannolikt att för konstnärernas
vidkommande Winckelmanns skrifter spelat en mindre roll, medan en praktiskt
verksam man som Mengs och ännu mera de romerska kotterierna jämte den
ständiga artistiska konkurrensen varit de verksammaste medlen till utbredande
af den nya stilrörelsen. Mengs agiterar i tal och skrift för läran, om den höga
och den låga smaken, för Rafael och Carracci som förebilder i teckningen, i
hvilken de endast öfverträffades af antiken, han afhandlar gratien i konturen
och det man kallar »Je ne sais quoi» i konsten, och han polemiserar med
Fal-connet om värdet af Marcus Aurelius’ ryttarstaty i jämförelse med moderna
monument af tvifvelaktig och ansträngd spiritualitet. I Rom, där allting diskuteras
på gator och torg, sprida sig tankarna fortare genom luften än genom
trycksvärtan. Därför måste man räkna med den personliga agitationen i alla de
konstintresserade kotterierna, i hvilka Mengs var ansedd som en auktoritet,
kanske större än Winckelmann. Hvad Sergel beträffar, måste man särskildt
förutsätta ett starkt inflytande från de samtida eleverna vid franska akademien,
Clodion, Houdon, Julien, såväl som från de nordiska konstnärskamraterna. Så
t. ex. förefaller det af flera skäl sannolikt att han genom Abildgaard eller
genom någon annan dansk konstnär haft kännedom om den skrift, som Wiedewelt
utgaf 1762 med titeln »Tanker om Smagen udi Konsterne i Almindelighed». Redan
i denna bok äro nämligen de bägge hörnpelarna i Sergels konståskådning,
naturen och antiken, programmässigt ställda vid sidan af hvarandra. Äfven den
hos Ehrensvärd återkommande fördömelsen af Peterskyrkan till förmån för
Pan-theon uttalas af Wiedewelt; likaså framhäfver han de kanoniska statyernas
betydelse. Men viktigast är hvad han säger om naturen: den är det kaos, ur
hvilket en konstnär skall utsöka det skönaste och samla de fullkomligaste
delarna, en klassisk idé som öfverensstämmer med Sergels önskan att göra allt
det urval, hvaraf originalet var mäktigt». Vid sidan häraf skall man enligt
W. studera de grekiska statyerna, hos hvilka man icke blott återfinner den

21—142815. Brising, Sergels konst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:02:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhsergel/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free