Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Emanuel Linderholm: Ur fädernas tros- och tankevärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
epidemi, som utan de eljes vanliga manipalutionerna och
konsterna genom blotta suggestionens makt griper hundradetals
personer, söm aldrig det minsta befattat sig med häxväsen.
Unga och gamla försättas under inflytande af denna skräck
mot sin vilja i dessa fysiska och psykiska tillstånd, hvilka
tolkas som Blåkullafärder. Det hela förlöper fullkomligt
analogt med de medeltida stora processerna.
Alldeles förbigått den dämonistiska magien har förf.
emellertid icke, äfven om han icke skildrat en egentlig Blåkullafärd
och dess förberedelser. Mäster-Saras besök i »åthäfvörnas rike»
med den store trollkarlen Finn-Antons hjälp erinrar dock i
åtskilligt därom. Skrämd och sjuk till sinnes genom upprepade
besök af död man beger Mäster-Sara sig slutligen till
Finn-Anton, som genom en hel del suggererande manipulationer för
henne ned i »åthäfvörnas rike». Skildringen af hennes
upplefvelser påminner närmast om en häxfärd utan att dock vara
det. Skildringen är för öfrigt, kanske i likhet med
minnesberättelsen, hållen så sväfvande, att jag icke vågar närmare inlåta
mig på densamma. Ej heller på den förklaring, som
Finn-Antons konkurrent Lapp-Pålle ger, då han menar, att
Finn-Anton »döfvat» henne och höll henne gömd i ett tillstånd af
dvala. Efter tre månaders »bergtagning» blef emellertid
Mäster-Sara genom lösen fri (I, 85—119). Sådan bergtagning
finner man allt som oftast omtalad i äldre tider.
Jämte den dämonistiska går den naturliga magien, och
dessa båda hafva så många och innerliga förbindelser, att
de ofta icke kunna skiljas åt i praktiken. Hvad som i ett
moment af en och samma handling hör till den
dämonistiska, kan i ett annat höra till den naturliga magien. Räknar
den förra med öfvernaturliga krafter i form af personliga andar,
så arbetar den naturliga magien med hemlighetsfulla
öfvernaturliga krafter af opersonlig art i naturen och i människan.
Det är omöjligt att här ingå på denna magis många former,
inre samband och naturliga samhörighet med, om ock icke
ursprung i, den urgamla världsförklaring, som vi nu kunna
följa tillbaka anda till gammalbabylonierna och som är mer
eller mindre gemensam för hela den gamla »världskulturen.»
Det är mycket vanskligt att i blott några korta
anmärkningar vidröra en sådan värld af mångskiftande företeelser och
dess bakomliggande idéer. Trots detta vill jag våga några
antydningar som hjälp att förstå åtskilliga hithörande ting, som
berättas i »Den ötora vreden.»
Tron på det eviga återupprepandet af allt som sker, då
en tidigare konstellation återinträder, och tron på ett hemligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
