Jeremia, 33 Kapitlet
Löften om Judas och Israels
återupprättelse och om »en rättfärdig
telning» av Davids ätt.
1. Och HERRENS ord kom till Jeremia för andra gången, medan han
ännu var inspärrad i fängelsegården; han sade:
>Jer. 32,2
2. Så säger HERREN, han som ock utför sitt verk, HERREN, som
bereder det för att låta det komma till stånd, han vilkens namn
är HERREN:
>2 Mos. 15,3.
3. Ropa till mig, så vill jag svara dig och förkunna för dig stora
och förunderliga ting, som du icke känner.
4. Ty så säger HERREN, Israels Gud, om husen i denna stad och om
Juda konungars hus, som nu brytas ned för belägringsvallarna och
värden:
>Jes. 22,10.
5. Man har kommit hitin för att strida med kaldéerna, och man skall
så fylla husen med döda kroppar av människor som jag har slagit
i min vrede och förtörnelse, människor som genom all sin ondska
hava vållat att jag har måst dölja mitt ansikte för denna stad.
6. Dock, jag skall hela dess sår och skaffa läkedom och läka dem,
och jag skall låta dem skåda frid och trygghet i överflöd.
>Jer. 30,17
7. Och jag skall åter upprätta Juda och Israel och uppbygga dem, så
att de bliva såsom förut.
>Jer. 29,14.
8. Och jag skall rena dem från all missgärning varmed de hava
syndat mot mig, och förlåta alla missgärningar genom vilka de
hava syndat mot mig och avfallit från mig.
>Jer. 31,34. Hes. 36,25. Sak. 13,1. Apg. 10,43.
9. Och staden skall bliva mig till fröjd och berömmelse, och till
lov och ära inför alla jordens folk, när de få höra allt det
goda som jag gör med dem; och de skola förskräckas och darra vid
åsynen av all den lycka och all den framgång som jag bereder
henne.
10. Så säger HERREN: På denna plats, om vilken I sägen att den är så
öde att varken människor eller djur kunna bo där, ja, här i Juda
städer och på Jerusalems gator, som äro så ödelagda att inga
människor, inga invånare, inga djur där finnas,
>Jer. 3#,43.
11. här skall man ännu en gång höra fröjderop och glädjerop, rop för
brudgum och rop för brud, rop av människor som säga: »Tacken
HERREN Sebaot, ty HERREN är god, ty hans nåd varar
evinnerligen», och av människor som frambära lovoffer i HERRENS
hus. Ty jag vill åter upprätta landet, så att det bliver såsom
förut, säger HERREN.
>Jer. 7,34. 16,9. 25,10. Ps. 118,1. 136,1 f.
12. Så säger HERREN Sebaot: På denna plats, som nu är så öde att
varken människor eller ens djur kunna bo här, ja ock i alla
hithörande städer, här skola åter en gång finnas betesmarker där
herdar kunna låta sina hjordar lägra sig.
13. I Bergsbygdens, Låglandets och Sydlandets städer, i Benjamins
land i Jerusalems omnejd och i andra Juda städer skola ännu en
gång hjordar draga fram, förbi herdar som räkna dem, säger
HERREN.
>Jer. 17,26.
14. Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall uppfylla det
löftesord som jag har talat om Israels hus och angående Juda
hus.
>Jer. 29,10
15. I de dagarna och på den tiden
skall jag låta en rättfärdig telning
växa upp åt David.
Han skall skaffa rätt
och rättfärdighet på jorden.
>Jes. 11,1. Jer. 23,5 f. Sak. 3,8. 6,12.
16. I de dagarna skall Juda varda frälst
och Jerusalem bo i trygghet;
och man skall kalla det så:
HERREN vår rättfärdighet.
17. Ty så säger HERREN: Aldrig skall den tid komma, då icke en
avkomling av David sitter på Israels hus' tron,
>2 Sam. 7,16. 1 Kon. 2,4. 8,25. 9,5.
18. aldrig den tid då icke en avkomling av de levitiska prästerna
gör tjänst inför mig och alla dagar bär fram brännoffer och
förbränner spisoffer och anställer slaktoffer.
19. Och HERRENS ord kom till Jeremia; han sade:
20. Så säger HERREN: Först när I gören om intet mitt förbund med
dagen och mitt förbund med natten, så att det icke bliver dag
och natt i rätt tid,
21. först då skall mitt förbund med min tjänare David bliva om
intet, så att icke längre en avkomling av honom sitter såsom
konung på hans tron, och först då mitt förbund med de levitiska
prästerna, som göra tjänst åt mig.
22. Lika oräknelig som himmelens härskara är, och lika otalig som
sanden är i havet, lika talrik skall jag låta min tjänare Davids
säd bliva och lika många leviterna, som göra tjänst åt mig.
>1 Mos. 15,5. 22,17.
23. Och HERRENS ord kom till Jeremia; han sade:
24. Har du icke märkt huru detta folk talar och säger: »De båda
släkter som HERREN utvalde, dem har han förkastat»? Och så säga
de föraktligt om mitt folk att det icke mer synes dem vara ett
folk.
25. Men så säger HERREN: Om mitt förbund med dag och natt icke är
beståndande, och om jag icke har stadgat en fast ordning för
himmel och jord,
26. allenast då skall jag förkasta Jakobs och Davids, min tjänares,
säd, så att jag icke mer av hans säd tager dem som skola råda
över Abrahams, Isaks och Jakobs säd. Ty jag skall åter upprätta
dem och förbarma mig över dem.
Project Runeberg, Sat Dec 7 15:46:28 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/24_33.html