Bibeln / Brevet till hebréerna, 8 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                  Brevet till hebréerna, 8 Kapitlet

               Kristus överstepräst i det sannskyldiga
                   tabernaklet.  Det nya förbundet.

  1.  Men en huvudpunkt i vad vi vilja säga är detta: Vi hava en
      överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i
      himmelen,
  2.  för att göra tjänst i det allraheligaste, i det sannskyldiga
      tabernaklet, vilket Herren har upprättat, och icke någon
      människa.
  3.  Ty var och en som bliver överstepräst tillsättes för att
      frambära gåvor och offer; därför måste också denne hava något
      att frambära.
  4.  Om han nu vore på jorden, så vore han icke ens präst, då andra
      där finnas, som efter lagens bud hava att frambära gåvorna,
  5.  i det att de tjäna i den helgedom som är en avbild och en skugga
      av den himmelska.  Om en sådan fick ock Moses befallning genom en
      uppenbarelse, när han skulle förfärdiga tabernaklet.  »Se till»,
      heter det, »att du gör allt efter den mönsterbild som har blivit
      dig visad på berget.»
  6.  Men nu har denne fått ett så mycket förnämligare ämbete, som han
      är medlare för ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre
      löften.
  7.  Ty om det förra förbundet hade varit utan brist, så skulle väl
      plats icke hava sökts för ett annat.
  8.  Men nu förebrår Gud dem och säger: »Se, dagar skola komma, säger
      Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och
      med Juda hus;
  9.  icke ett sådant förbund som det jag gjorde med deras fäder, på
      den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur
      Egyptens land.  Ty de förblevo icke i mitt förbund, och därför
      frågade icke heller jag efter dem, säger Herren.
 10.  Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i
      kommande dagar, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras
      sinnen, och i deras hjärtan skall jag skriva dem, och jag skall
      vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.
 11.  Då skall den ene medborgaren aldrig behöva undervisa den andre,
      icke den ene brodern den andre och säga: 'Lär känna Herren'; ty
      de skola alla känna mig, från den minste bland dem till den
      störste.
 12.  Ty jag skall i nåd förlåta deras missgärningar, och deras synder
      skall jag aldrig mer komma ihåg.»
 13.  När han säger »ett nytt förbund», har han därmed givit till
      känna att det förra är föråldrat; men det som föråldras och
      bliver gammalt, det är nära att försvinna.