Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 14 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 14: 3 4 — 3 9. Pauli första bref till korintierna.
Men nu icke så. — Af dessa ord synes
för öfrigt, att qvinnor plägat uppträda
och tala i församlingen i Korint, hvilket,
att döma af 1 Tim. 2: ii f., måtte hafva
förekommit äfven på andra ställen.
** så att ingen mer än I vet, huru Gud
vill, att det skall vara.
37. Om någon menar sig vara
en profet eller andlig,* så må
lian veta,*’^ att livad Jag skrifver
till ederf är herrens (ord).ft
* en profet eller öfver hufvud en af
anden upplyst menniska (se anm. till kap.
2: 15). — Somliga bibeltolkare tro, att
apostelen med andlig menar tungotalare.
** då må han bevisa det genom att
veta o. s. v. Hvar och en af anden
sär-skildt upplyst menniska måste veta o. s. v.
Det ord, som vi här öfversatt med veta^
betecknar en grundlig kännedom. Se anm.
till Matt. 11: 2 7, der samma ord står.
t Med detta syftar apostelen på allt,
hvad han från och med kap. 12 skrifvit
om de andliga gåfvornas bruk och rätt
ordning vid församlingssammankomster.
tt Med herren menas Kristus.
38. Men om någon icke
känner det,* så är han icke känd.**
* nämligen att, hvad jag skrifver, är
herrens bud. Paulus menar då icke blott
okunnighet i allmänhet utan en
okunnighet, som beror derpå, att man icke vill
veta utan försöker slingra sig undan
herrens ord för att fortfarande få följa sina
egna tankar.
icke känd af Gud (se anm. till kap.
13: 12). Han står icke i ett rätt förhållande
till Gud, han är af Gud förkastad. —
Enligt en annan läsart på detta ställe skulle
apostelens ord lyda: Om någon är
okunnig härom, så må han vara okunnig, d. v. s.
då må man lemna honom i hans
okunnighet, efter som han icke står till att lära.
Begge läsarterna stödja sig på goda
handskrifter af det nya testamentets grundtext.
Dock är den förra att föredraga.
39. Derför, mina bröder,
nit-älsken om* att profetera och
förhindren icke (någon) att tala med
tungor. **
* sträfven efter (jemför kap. 12: 3i).
** Märk, huru apostelen i dessa ord
uttrycker profeterandets företräde framför
tungotalandet. Det senare må man icke
förhindra men icke heller synnerligen
uppmuntra.
40. Må allt ske anständigt* och
i ordning.**
* på ett passande sätt.
** Den rika andliga begåfning, som
utmärkte församlingen i Korint, innebar
äfven en stor fara för oordning, hyckleri,
öfversitteri och annat oskickligt väsende.
TilläggsanmärJcning till v, 34—35.
Såsom af dessa verser synes, förbjuder
apostelen den troende qvinnan att tala i
den kristna församlingen. Detta förbud
har gifvit upphof till många försök att
tolka hans ord så, att qvinnopredikande
ändå må vara tillåtet. De stöd, som man
derför anfört, äro hufvudsakligen tre.
Först och främst har man försökt göra
troligt, att apostelen med ordet tala
menar det samma som att jprata, att tala
dumheter o. d. Detta är dock att göra
våld på texten. Ty l:o) är det lika
opassande för mannen som för qvinnan att
tala dumheter i församlingen, och hvarför
skulle då apostelen hafva förbjudit endast
qvinnan att göra det? 2ro) förklarar
apostelen sin mening, då han säger, att
qvinnan skall tiga, och det innebär det samma
som att iclce tala, såsom man kan se af
v. 28, 30, der han för vissa fall förbjuder
äfven männen att tala, 3:o) är
grundtextens ord här det samma som alltid
begagnas, när det heter, att Gud talade,
Kristus, apostlarna, profeterna talade. Det
betyder således icke att prata dumheter.
Uti detta kapitel användes det på icke
mindre än 23 ställen, nämligen tvenne
gånger i hvar och en af verserna 2, 5,
6, 9, 11 samt en gång i hvar och en af
v. 3, 4, 13, 18, 19, 21, 23, 27, 28, 29,
34, 35, 39. Af dessa ställen skall man
se, att det är fråga om det uppbyggande
talet (tungotalandet, läroföredraget och
profeterandet), derest icke annat uttryckligen
säges, såsom t. ex. i v. 9, der det står:
tala i vädret. Qvinnan får alltså icke
vid församlingssammankomsterna uppträda
med tal utan skall tiga. I 1 Tim. 2: 12
säger apostelen om samma sak: Jag
tillåter icke en qvinna att undervisa.
För det andra har man anfört, att ået
grekiska ord, som apostelen begagnar, och
som i våra biblar öfversättes med det
svenska ordet qvinna, äfven betyder hustru.
Och så har man sagt: »Apostelen menar
icke qvinnor i allmänhet utan gifta hustrur.
176 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
