Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
10:28-35. Evangelium enligt Matteus.
skåp å ena sidan samt Guds
ovänskap och världens vänskap å den andra.
Hade de Gud till vän och världen till
ovän, då var kroppens dödande det
värsta, som de hade att frukta. Hade de
däremot Gud till ovän och världen till
vän, då hade de att vänta att vid den
yttersta domen bliva med kropp och själ
bortkastade till Gehenna, de fördömdas
pinorum i mörkret utanför Messias’
rike (kap. 8: 12), och det vore ju vida
förskräckligare. Men Guds vänskap
(med ty åtföljande världens ovänskap)
skulle de vinna genom att tro och
bekänna Kristus; världens vänskap (med
ty åtföljande Guds ovänskap) skulle de
vinna genom att förneka honom. För
övrigt kan världen med all sin makt
och sin vrede icke tillfoga Kristi
lärjungar något lidande utan Guds
tillstädj else. Därpå syfta de närmast
följande verserna.
29. Månne icke två sparvar
sälj as för ett litet ass ?* Och icke
en enda av dem skall falla** till
jorden, eder Fader förutan.t
* Ass var en penning, som
motsvarade ungefär fyra eller sex öre hos oss;
senare var dess värde ännu mindre.
Även hos judarnas rabbiner begagnas
ordet såsom uttryck för ett mycket
ringa pris, ungefär vad vi på svenska
pläga kalla »en spottstyver».
** Det skall aldrig hända, att den
faller. Gud har sin hand med även i de
till utseendet obetydligaste
tillfälligheter.
f utan eder Faders åtgörande. Märk:
det är eder Fader, som har sådan vård
om dem.
30. Men på eder äro ock
huvudhåren allesammans räknade.*
2 Sam. 14:11. Luk. 21:18. Apg.
27: 34.
* Guds försyn med avseende på eder
sträcker sig till de allra minsta
enskildheter. I kunnen därför vara
fullkomligt trygga. Gud är med i allt, som
händer eder, även om I med edra
naturliga ögon icke sen annat än
fienderna.
31. Frukten alltså icke. I aren
mer än många sparvar.
Luk. 12: 24.
32. Var och en alltså, som
skall bekänna mig* inför
människorna, honom skall ock jag
bekänna** inför min Fader, som
är i himlarna.
Luk. 12: 8.
* såsom sin Herre och Frälsare.
Sådan bekännelse kan ske både i ord och
gärning.
** honom skall jag, när riket
kommer, bekänna såsom min lärjunge,
såsom den där hör mig till; och då skall
han såsom min tillhörighet ingå i
rikets eviga härlighet.
33. Men den som förnekat mig
inför människorna, honom skall
ock jag förneka inför min Fader,
som är i himlarna.*
Luk. 9: 26. 2 Tim. 2: 12. Upp. 3: 5.
* Jag skall då till min Fader säga:
Denne hör icke mig till. Märk: det är
till lärjungarna han säger dessa
allvarliga ord. Jämför Rom. 10: 10.
34. I eko len icke mena, att jag
har kommit för att sända frid på
jorden.* Jag har icke kommit
för att sända frid utan svärd.
* Luk. 12: 49,51.
* Herren hade ju mycket hellre sett,
att alla människor lydaktigt mottagit
evangelium. Men när så icke skedde,
måste det bliva strid. Ty Guds
fräls-ningsplan kan icke göras om intet.
Därför kom Herren for att väcka denna
strid. Striden är ett nödvändigt
övergångsförhållande, för vilket man icke
får rygga tillbaka. Likasom en konung,
som vill underlägga sig ett rike,
kommer för att föra krig, men under hela
kriget har riket och freden i sikte, så
kom även Herren för att sända svärdet,
d. ä. föra krig. Detta krig
nödvändig-göres därav, att världen reser sig emot
honom och icke vill hylla honom. Men
dess yttersta mål är riket med dess
eviga frid och härlighet, som ock en gång
skall framgå därur.
35. Ty jag har kommit för att
söndra människa emot hennes
fader, och dotter emot hennes
moder, och sonhustru emot hennes
svärmoder,*
Mik. 7: 6.
* Genom denna strid slitas de
ömmaste familjeband. Men det kan icke
hjälpas. Bättre att några frälsas, om
det ock skall ske genom den mest hj
ärtslitande strid, än att alla skulle
lämnas att i fred förgås uti sina synder.
När strid uppstår genom förkunnandet
av evangelii frälsande sanning, så är
det icke denna sanning utan den förut
härskande lögnen, som bär skulden.
[–-]
{+—+} 48
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
