Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Markus - 9 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Markus.
Kap. 9:
26-37.
** Den onde anden släpper icke lätt
sitt rov.
27. Men Jesus fattade hans
hand och reste honom upp, och
han stod upp.
28. Och när han hade kommit
in i ett hus, frågade hans
lärjungar honom i ensamhet: Att vi
icke kunde driva ut* honom?
* Lärjungarna uttala sin förundran
däröver, att de icke hade kunnat
driva ut den onde anden, ehuru Herren
hade givit dem makt därtill (kap. 6:
7). I detta uttalande ligger ock den
frågan: Huru skall man kunna
förklara en sådan sak? Jämför anm. till
kap. 2: 16. Matteus återgiver därför
lärjungarnas ord sålunda: Varför
kunde icke vi o. s. v. (Matt. 17: 19).
29. Och han sade till dem:
Detta slag* kan icke fara ut
genom något annat än bön.**
* detta slag av onda andar. Märk,
huru här talas om olika slag av onda
andar, somliga lättare, andra svårare
att driva ut.
** Enligt Matteus sade Herren, att
lärjungarna för sin klentros skull icke
hade kunnat driva ut den orene anden
(Matt. 17:20). Enligt Markus åter
sade han, att det skett därför, att de
icke hade bedit I bägge delarna hade
nog saken sin grund. Att driva ut
detta slag av onda andar fordrade en
grad av tro, till vilken de endast
genom särskild bön kunde komma.
-
De i våra allmänna
bibelöversättningar tillagda orden: och fasta, saknas i
de äldsta och bästa handskrifterna.
30. Och* när de hade gått
därifrån,** vandrade de förbit
genom Galileen, och han ville icke,
att någon skulle få veta det.tt
* Till v.
30-32 se Matt.
17:22-
23. Detsamma berättas ock i Luk. 9: [-43-45.-]
{+43—45.+}
** d. v. s. från trakten omkring
Cesarea Filippi (kap. 8: 27).
[-?f-]
{+¦f+} Det grekiska ordet i grundtexten
uttrycker, att de på sin vandring icke
uppehöllo sig någonstädes.
Vandringens mål var Kapernaum (v. 33).
ff Han ville nämligen vara allena
med sina lärjungar, medan han
undervisade dem om sin nu nära förestående
död och uppståndelse.
31. Ty han lärde sina
lärjungar och sade till dem:
Människans son överlämnas* i
människors händer, och de skola döda
honom, och sedan han blivit
dödad, skall han efter tre dagar
stå upp.
Mark. 8: 31.
* Se anm. till Matt. 3: 10.
32. Men de förstodo icke talet,
och de fruktade för att fråga
honom.*
* All människonatur skyr för att
närmare taga reda på saker, av vilkas
utredande möjligen kunde följa en
obehaglig upptäckt.
33. Och* de kommo till
Kapernaum. Och när han hade
kommit in i huset,** frågade
han dem: Varom överladen I på
vägen ?
* Till v.
33-37 se Matt. 18:
1-5. .* det hus, där han bodde.
M. Men de tego;* ty de
samtalade med varandra på vägen
om, vilken som vore större.**
* Deras samvete träffades av
Herrens fråga.
** än den andre, och vilken som
därför hade att vänta den främsta
platsen i Guds rike (Matt. 18: 1).
35. Och sedan han hade satt
sig, kallade han de tolv och sade
till dem: Om någon vill vara
först, skall han vara sist av alla
och allas tjänare.*
* Se Matt. 20:26, 27, 23:11, 12,
Mark. 10: 43, 44.
36. Och han tog ett litet barn*
och ställde det mitt ibland dem,
och sedan han hade tagit det i
famnen, sade han till dem:
* Se anm. till kap. 5: 39.
37. Vilken som mottagit ett
enda av dessa små barn på mitt
namn, han mottager mig, och
vilken som mottager mig, han
mottager icke mig* utan honom,
som har utsänt mig.
[–-]
{+—+} 205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
