- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
423

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 4 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Evangelium enligt Johannes,

Kap.
4:4-10.

4. Men han måste fara genom

Samarien.*

* Den vanliga vägen mellan
Gali-leen och Judeen gick genom Samarien.
För att undvika de hatade samariterna,
togo väl somliga en omväg genom
Pe-reen på andra sidan Jordan. Men
någon anledning att göra detta förefanns
ej för Jesus, som ju älskade även
samariter.

5. Alltså kom han till en stad
i Samarien, som hette Sykar,*
nära den lantgård, som Jakob
gav åt sin son Josef.**

1 Mos. 48: 22.

* icke Sikem. Uttrycket: »en stad,
som hette Sykar», antyder, att Sykar
varit en jämförelsevis mindre bekant
stad, vilket icke kan sägas om Sikem.
En fransk pilgrim, som i fjärde
århundradet besökte det heliga landet,
omtalar både Sikem och Sykar och
säger, att det senare låg omkr. 1,000 steg
från det förra. Möjligen är det gamla
Sykar samma plats, som nu kallas El
Askar, icke långt ifrån det gamla
Sikem, som nu heter Nabulus eller Nablus.

** Denna plats hörde till Sikem (1
Mos. 33: 19, Jos. 24: 32) och måste
således hava legat mellan Sikem och Sykar.

6. Men där var Jakobs källa.*
Emedan nu Jesus var uttröttad
av vandringen, satte han sig så**
ned vid källan. Det var omkring
sjätte timmen.t

* Denna källa var grävd (v. 11).
Den finnes ännu kvar, fastän den nu
är utan vatten.

** utan vidare omständigheter.

f Om Johannes begagnat den
judiska dagindelningen, så är den sjätte
timmen kl. 12 på dagen. Att Jesus vid
den tiden var trött och törstig, faller
sig helt naturligt. Om evangelisten
där-emot räknat timmarna på romerskt vis,
så är den sjätte timmen antingen kl.
6 på aftonen eller kl. 6 på morgonen.
Kl. 6 på morgonen kan Herren icke
gärna hava varit så trött, att han
behövt sätta sig. Däremot är hans
trötthet och törst lätt förklarlig, om
klockan var 6 på aftonen. Aftonen var ock
den vanliga tiden för vattenhämtning.
Det är därför sannolikast, att
evangelisten räknat timmarna på romerskt
vis. Se för övrigt anm. till kap. 1: 39.

7. En kvinna från Samarien*
kom för att ösa vatten.** Jesus

sade till henne: Giv mig att
dricka.t

* d. v. s. en samaritisk kvinna.

[-**?-]

{+**¦+} Det gamla Sikem låg en halv
timmes väg norr om brunnen. I dess
närhet funnos flere källor. Det är
därför icke sannolikt, att kvinnan skulle
hava gått förbi dessa för att hämta
vatten på så långt avstånd. Även denna
omständighet gör det alltså troligt, att
det Sykar, varifrån hon kom, var en
annan stad, närmare brunnen än
Sikem. Det nyss nämnda El Askar
ligger blott en kvarts timmes väg från
brunnen i östlig riktning från Sikem.

f Märk, på huru enkelt och naturligt
sätt Herren inleder sitt samtal med
kvinnan.

8. Ty* hans lärjungar hade
gått bort till staden** för att

köpa matvaror.

* Med ordet ty angives orsaken,
var-för Herren vände sig till kvinnan och
icke till sina lärjungar för att få vatten.

** Hade lärjungarna varit tillstädes,
skulle han hava anlitat deras tjänst.
Detta förutsätter, att lärjungarna på
sin vandring burit med sig ett öskärl
för att kunna skaffa sig vatten, när de
påträffade brunnar. Sådant är ock i
och för sig mycket sannolikt. Nu voro
de emellertid gångna till staden och
hade icke lämnat öskärlet vid brunnen.

9. Den samaritiska kvinnan
sade till honom: Huru begär du,
som är en jude,* att drioka av mig,
som är en samaritisk kvinna?**

2 Kon. 17:24. Luk. 9:52 f. Apg.
10: 28.

* Att Jesus var jude, det hörde hon
på hans tal. Judarna och samariterna
talade icke alldeles samma språk.

** I kvinnans ord ligger ett uttryck
av förvåning. Judarna och samariterna
voro nämligen mycket fientliga mot
varandra (se Joh. 8: 48).
- Somliga
gamla handskrifter tillägga här: ty
judar hava intet umgänge med
samariter. Om dessa ord äro äkta, vilket är
mycket tvivelaktigt, så utgöra de en
anmärkning av evangelisten till
förklaring av kvinnans förvåning. Att
emellertid Jesus var höjd över detta
vidriga nationalhat, visade han redan
därmed, att han sände lärjungarna in
i staden för att köpa matvaror.

10. Jesus svarade och sade till
henne: Om du visste Guds gå-

[–-]

{+—+} 423
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:22:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/wald1921/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free