- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
424

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 4 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap.
4:10-14. Evangelium enligt Johannes.

va,* och vem den är, som säger
till dig: Giv mig att dricka, så
skulle du** hava bett honom,
och han skulle hava givit dig
levande vatten.t

Ps. 23: 2. Jes. 12: 3.

’" d. v. s. om du förstode, vilken
Guds gåva ett sådant tillfälle som detta
är, då du får tala med mig. Eller ock:
om du förstode, vad för en gåva Gud
vill giva dig genom mig. Det förra är
dock mer sannolikt.

** I grundtexten ligger starkt
eftertryck på ordet du: »då skulle icke jag
utan du hava varit den, som bett om
vatten».

t Källvatten kallades av de gamla
hebreerna för »levande vatten» till
skillnad från sådant vatten, som var
uppsamlat i cisterner. Se t. ex. 1 Mos.
26: 19, 3 Mos. 14: 5, där i grundtexten
står »levande vatten» likasom i Jer.
2: 13. Det följande visar emellertid,
att Herren här begagnar uttrycket i
andlig mening. Men det förstår icke
kvinnan. Med det levande vattnet
menar han alltså den gudomliga nåden
och sanningen (kap. 1: 14), vilken han
genom sitt ord, som är Guds ord,
meddelar människor ur sin egen fullhet.
Jämför kap. 7:38. Såsom det friska
källvattnet tillfredsställer den
naturliga törsten, så tillfredsställer den
gudomliga nåden och sanningen
människoandens törst efter ljus, frihet,
frälsning.

11. Kvinnan sade till honom:
Herre,* du har icke öskärl, och
brunnen är djup; varifrån har

du det levande vattnet ?**

* Av Jesu ord i v. 10 börjar hon
ana, att det är någon betydande man,
hon har framför sig. Därför tilltalar
hon honom med ordet herre.

** Av detta svar synes, att kvinnan
fattade Herrens ord enligt det allmänna
språkbruket, såsom talade han endast
om brunns- eller källvatten. Men,
menar hon, varifrån skall du taga det
levande vatten, du talar om, då du av
brist på öskärl icke kan komma åt
något i den här brunnen?

12. Icke är väl du* större**
än vår fadert Jakob, som gav
oss brunnen 11 och själv drack
därur med sina söner och sin
boskap ?t*

* Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet du.

** så att du förmår giva något
bättre än han. Jämför kap. 8: 53.

f Samariterna ansågo sig
härstamma från Jakobs son Josef samt vara
avkomlingar av dennes söner Efraim
och Manasse. Landskapet Samaria
motsvarade ock i det närmaste det område,
som vid landets delning upptogs av
Efraims och västra Manasses stammar.
Dock var samariternas härkomst
huvudsakligen assyrisk. Se därom 2 Kon.
17: 24 f. Ännu finnas mellan ett och
två hundra samariter kvar, bosatta i
Nablus, det gamla Sikem.

ff Att Jakob hade givit dem
brunnen, var deras på gammal arvsägen
grundade tro. I Gamla testamentets
skrifter omtalas det icke på något
ställe.

+* Det i grundtexten använda
grekiska ordet kan ock betyda slavar.

13. Jesus svarade och sade till
henne: Var och en, som dricker
av detta vatten,* skall åter
törsta,**

Joh. 6: 35.

* d. v. s. den här brunnens vatten.
** han erhåller endast en tillfällig

vederkvickelse.

14. men vilken som druckit
av det vatten, som jag skall giva
honom, han skall alls icke törsta
till evig tid,* utan det vatten,
som jag skall giva honom, skall
varda i honom en källa** av
vatten, som springer t till evigt liv. 11

Jes. 55:1. Joh. 6:27, 35, 7:37 f.

* Den gudomliga nåden och
sanningen, som Jesus giver, tillfredsställer
människoandens behov av frälsning för
evigt. Se kap. 6: 35. Det naturliga
vatten, som människan dricker, går
åter ut ur henne; den gudomliga nåden
och sanningen, som hon i tron
mottager, förblir i henne. Detta utgör ingen
motsägelse mot det förhållande, att den
troende allt jämt längtar och törstar
efter mer nåd och mer sanning.
Jämför Matt. 5: 6, Jes. 65: 13, Syr. 24: 20. [–-]
{+—+} Om uttrycket »till evig tid» se anm.
till Matt. 25: 46.

** Den gudomliga nåden och
sanningen varder i den troende själv en
källa, som allt jämt giver ifrån sig
vatten, d. v. s. som allt fortfarande
tillfredsställer hans frälsningsbehov.

f En springkälla, som kastar sin
stråle högt, är en källa av stor vatten-

[–-]

{+—+} 424
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free