Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig förstår henne eller förmår ge henne något att leva på, och om hustruns ökenvandring
genom dagarnas släp och slit i ett fattigt hem, tills plötsligt den stora frestelsen kommer och
besegras, så att hon i sin egen själ finner en sprudlande livskälla och en stilla lycka. E-n.
Hellquist, Elof, [utg.]. Dikter av äldre och nyare germanska skalder. Gle.
1924. 92 s. Hce(s). 1:75.
De isländska dikter, som tolkas i detta häfte, tolkas med modern svensk teknik, icke med
bibehållande av sin egen språkliga och metriska form. Dessutom innehåller häftet försvenskningar
från flera kända nyare tyska skalder, Lenau, Platen, Eichendorff, Mörike m. fl. samt
amerikanen Longfellow. Man har att varå tacksam för det lilla häftet, som införlivar några förut
icke försvenskade dikter med vår skatt av lyrik. F. V.
Hutchinson, A[rthur] S[tuart] M[enteth]. En segrare. Till sv. [fr. eng]
av Gunhild Tegen. Lb. 1924. 324 s. Hcee. 5:25.
En ungdomsbok, som i stort sett är bra hopkommen. Har de vanliga engelska ingredienserna:
lorder och vanliga människor, brottare och gipsies, ungdomlig kärlek och dolda brott,
men också en sund moral - och en anglosaxisk friskhet och äventyrslusta, som rycker läsaren
med sig. H. K.
Krasnov, P. N. Från dubbelörnen till röda fanan. Övs. fr. ry. av Hjalmar
Dahl. D. 1—3. A. B. 1923, 24. Hcema. (1) 6:50, (2) 5:50, (3) 6:—.
En roman med motiv från den ryska monarkiens sista decennier, världskriget och revolutionen.
Förf. tillhörde det gamla Rysslands överklass och var en av sitt yrke varmt intresserad
officer, som under fälttågen även lärt känna de breda lagrens lynnesdrag, och han synes
äga goda förutsättningar för att kunna ge en verklighetstrogen bild såväl av tsartidens societet,
särskilt officerskåren, som av krigsrörelserna och livet vid fronten före och efter revolutionen.
Som romanen är talangfullt skriven samt har ett icke ringa litterärt och historiskt värde,
försvarar den väl sin plats åtminstone i större folkbibliotek, men av flera skäl lämpar den sig ej
som ungdomslektyr. A. H.
Lewis, Sinclair. Vår Mr. Wrenn. Övs. [fr. eng.] av Karin Lilja Whyte.
Nst. 1924. 304 s. Hcee. 5:75, inb. 7:50.
Originalet till Vår Mr. Wrenn utkom 1914 och var förf:s debutarbete. Huvudpersonen är
en beskedlig New York-kontorist, som mest drömmer om resor och främmande länder men på
en något konstlad omväg uppfostras att bättre motsvara det rätta idealet för en framåtsträvande
affärsman. Både komposition och karaktärsteckning visa nybörjarsvagheter, och den belysning
som faller över kontorsarbetet är varken särskilt klar eller skarp. Interiörerna från ett par
inackorderingsställen av olika rang ge en svensk läsare det starkaste intrycket av amerikansk
miljö. Redan titeln visar, att förf:s språk erbjudit svårigheter, som översättarinnan icke kunnat
bemästra. B. M.
Mann, Thomas. Tonio Kröger. Övs. fr. ty. av Walborg Hedberg. W. &
W. 1922. 150 s. Hcef. 3:—.
En av Thomas Manns små fina noveller, där förf. som så ofta skildrar motsättningen
mellan konstnärens isolerade drömliv och det borgerliga samhället, som vandrar sin breda väg —
inte mot stjärnorna, men mot makt och rikedom.
Boken, som innehåller många vackra tankar i en vacker språkdräkt, anbefalles livligt. H. K.
Maugham, W[illiam] Somerset. Kinesiska miniatyrer. Övs. [fr. eng.] av
Ragnhild Haglund. W. & W. 1923. 299 s. Hcee. 7:50.
Bokens titel är något missvisande, ty de flesta typer, som skildras, äro engelsmän, som
leva i Kina, ej kineser. Undantag givas dock, t. ex. »filosofen», som tydligen har den i
Sverige ganska kände författaren Ku Hung-ming till modell. Det samtal med denne, som förf.
refererar, hör till det mest tänkvärda i hans verk (s. 182 ff.). Förf. bekänner också, att önskan
att träffa den berömde skriftställaren varit en av de orsaker, som drivit honom till hans
mödosamma resa. Icke förty bär skildringen här som eljest prägeln av en fast föresats att icke låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
