- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
296

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kurt Boehme: Stadsbiblioteken och de studieintresserade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

KURT BOEHME.

vånå, ty intresset för naturvetenskaperna har sjunkit i mycket hög grad.
Naturvetenskapen har blivit för svår, för matematisk, annat var det då världsgåtorna
enkelt och lättfattligt löstes i ett tjugufemöres Verdandihäfte. Det sagda gäller nu
främst astronomi, fysik och kemi, men även intresset för biologien synes vara i
bestämd tillbakagång. Är detta möjligen följden av någon skolreform?

Även om det är min åsikt, att biblioteken böra söka tillfredsställa läsekretsen
så långt som möjligt, tvekar jag om elementära läroböcker i naturvetenskap och
matematik hava något berättigande i stadsbiblioteken. Det gäller ju här rena
minnessaker, som den studerande måste nöta in i medvetandet. Kan då bibliotekslån
på en à två månader vara tillräckliga?

Vad som anförts beträffande naturvetenskap och matematik gäller också
språkvetenskap. Här kan man åter fråga om biblioteken böra tillhandahålla grammatikor
och elementarböcker. Mer komplicerat blir förhållandet med lexikon. Lexikon äro
dyra, och i många fall kan lånebehovet vara fullt legitimt. Det kommer t. ex. in
på biblioteket en person, som har lite kunskaper i ett främmande språk. Han får
syn på den utländska skönlitteraturen, och får då lust att försöka läsa en sådan
bok. Då är det ju fullt naturligt om han samtidigt behöver låna ett lexikon. Men
däremot kan jag inte finna, att det ligger inom bibliotekens uppgift, att en
skolpojke skall genom bibliotekslån kunna inbespara sig inköpet av lexikon.

När jag så länge uppehöll mig vid avdelningarna Teknologi och Ekonomi var
orsaken icke blott den betydelse jag tillmäter dem, utan även den, att man där
träffar låntagare, vars studieintressen äro av övervägande enhetlig art, och som för
att kunna bedriva sina studier äro praktiskt taget hänvisade till en enda
biblioteksform, stadsbiblioteken. Så är icke fallet inom flertalet fack inom den
humanistiska ämnesgruppen. Tvärtom möta vi inom denna på så gott som vartenda fack
ett flertal låntagarkategorier, som bedriva studier av helt olika motiv. Vi hava
således här främst att göra med en i allmänhet högt bildad grupp personer, som
läsa facklitteratur för att tillfredsställa sitt behov av allmänt bildande läsning.
Särskilt märker man dessa på avdelningarna I, K och L. Till denna grupp kan man
även räkna lokal- och personhistoriker, dock torde beträffande dessa forskare
stadsbiblioteken oftast endast kunna spela förmedlarens roll.

En annan grupp låntagare föres till facklitteraturens studium av dagsaktuella
händelser. Det blir väl i allmänhet av politiskt intresse, men det kan också vara
en film eller ett radioföredrag, som är den drivande orsaken. I detta sammanhang
vill jag nämna, att jag aldrig funnit, att de vanliga populärvetenskapliga
föreläsningarna locka någon åhörare till bokliga studier. Trots försök att lämna
litteraturanvisningar vet jag mig ej hava utlånat en enda bok i anledning av en sådan
föreläsning. Slutligen träffa vi den ungdom som bedriver elementära studier vid
skolor och universitet, samt åter en annan grupp som studerar av ett behov att
öka sin allmänbildning.

På avdelningen litteraturvetenskap, i vilken man torde kunna inbegripa större
delen av den svenska s. k. klassiska litteraturen, dominerar denna ungdom
fullständigt. De som studera litteraturhistoria vid universitet låna ju i allmänhet till
kursen hörande skönlitteratur, men det bör anmärkas, att verk sådana som Svenska
litteraturens historia av Böök m. fi. påfallande ofta efterfrågas. Ligger det verkligen
inom bibliotekens uppgift att tillhandahålla sådan litteratur åt den gruppen
studerande? Bör det icke snarare anses nödvändigt, att den studerande äger någon
grundläggande bok i det ämne hon studerar? Men man måste komma ihåg, att
mycket av universitetens kurslitteratur är av den art, att den i ett bibliotek måste
ingå som stomme inom bokbeståndet i det ena eller andra ämnet, och därför tvingas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free