Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kurt Boehme: Stadsbiblioteken och de studieintresserade - Sjukhusbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
SJUKHUSBIBLIOTEKEN.
Den biblioteksförfattning vi nu hava, har visat sig ägnad föra svenskt
folkbiblioteksväsen framåt till en för kanske de flesta av dem som beslutade den oanad
utveckling. Men utvecklingen har samtidigt visat, att det svenska biblioteksväsendet
ännu icke erhållit en rationell utformning. Är månne icke tiden snart inne att man
söker lösa denna fråga uteslutande med hänsyn till r,eella krav, utan hänsyn till
falska känsloskäl eller slentrian, som man falskt kallar tradition, även med risk att man
måste släppa skillnaden mellan folkbildning och annan bildning? Anser man, att
biblioteken för att hava existensberättigande måste drivas efter strängt ekonomiska
principer, att onödiga dubbelinköp’ skola undvikas, att inköpta böcker skola
utnyttjas, då synes man böra kräva, att en omprövning av biblioteksorganisationen
kommer till stånd, så att de studieintresserade verkligen kunna erhålla behövlig hjälp
från biblioteken.
SJUKHUSBIBLIOTEKEN.
Under senaste år har frågan om upptagande av biblioteksverksamhet vid
sjukhusbiblioteken och de lämpligaste formerna härför flitigt diskuterats. (Jfr
Biblioteksbladet 1931 s. 231 och 323 samt 1935 s. 140.) Sveriges allmänna
biblioteksförening har nu tagit upp saken i en skrivelse till Skolöverstyrelsen.
Föreningen framhöll den stora betydelsen av biblioteksverksamhet vid
sjukhusen. Att hjälpa de sjuka att få de långa timmarna att gå är en uppgift av största
vikt, och läsning torde i många fall vara att räkna som den idealiska
sysselsättningen. Man har härvid inte bara att tänka på dem, som redan tillhöra de regelbundna
läsarnas kategori, för vilka avsaknad av böcker är en i det närmaste otänkbar
situation, utan även på dem, som under en sjukdom få ett annars sällan återkommande
tillfälle att odla sina intressen. Också den rena förströ,elseläsningen har i detta fall
ett stort berättigande. Härtill kommer, att den medicinska sakkunskapen numera
i allt större utsträckning räknar med värdet av denna rekreation, som tillika innebär
en avkoppling från sysslandet med den egna sjukdomen.
Trots att möjligheten till statsunderstöd (1 kr. för sängplats om lika stort
ortsbidrag erhålles) säkerligen på många håll stimulerat till inrättandet av bibliotek och
även i övrigt betytt ett bättre tillgodoseende av här föreliggande behov, kvarstår
faktum, att det fortfarande existerar ett mycket stort anal sjukvårdsinrättningar utan
statsunderstödda bibliotek. Härtill kommer, att de existerande biblioteken i många fall
åtnjuta allt för knappt tillmätta anslag för att verkligen, i den utsträckning som
vore önskvärt, kunna stå till tjänst.
Visserligen har en från olika synpunkter gynnsammare ordning underlättats
genom den möjlighet, som 1930 års författning öppnade för sjukvårdsinrättningens
styrelse att på det kommunala folkbiblioteket överlåta biblioteksverksamheten även
inom sjukvårdsinrättningen, en möjlighet som med gott resultat begagnats av ett
antal sjukhus.
Av alldeles särskilt värde har det därvid visat sig vara att utlåningen sker
genom folkbibliotekets personal, som känner till den litteratur det gäller och med sin
erfarenhet från utlåningsarbetet i det allmänna biblioteket har större möjlighet att
bedöma, vilken bok som kan tänkas intressera den ena eller andra patienten. I detta
sammanhang påpekas, att till de goda resultaten medverkat, att man i flera av de p’å
detta sätt organiserade biblioteken funnit det möjligt att praktisera systemet med ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
