Print (PDF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord A - Ararat... - Aroniter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 ARONsTEa. -AaVAn. Mirjam, 2 M. 6: 20; tre år äldre än Mose, 2 M. 7: 7. Hans hustru var Eliseba, Amminadaba dotter; hans söner voro Nadab, Abihu, Eleasar och Ita- - mar. 83 år gammal kallades han af Gud att såsom en ordets man blifva Moses biträde. Då Mose tvekade att lyda Guds kallelse för sin tungas skull, gaf Gud honom Aron, 4~ 14, som nu kom honom till mötes, v. 27, och blef hans »mun» och hans »profet>, 4: s6; 7: s. Sin brodera medhjelpare under uttåget ur Egypten, k. 4-16, höll han jemte Hur dennes händer uppe i stri- den mot Amalek, k. 17, och uppsteg jemte honom, de 70 äldste samt Nadab och Abihu på Sinai för att se Guds härlighet, 24: 5, 2, 9 f. Ur Levia stan] vardt - Aron jemte sin slägt uttagen till prestembetet. Han blef efter Guds an- visning invigd till den förste öfverste- presten, 2 M. 28; 29; 3 M. 8, och stad- fästes sedermera i sitt embete genom Kloraha och hans partis undergång, ge- nom plågans upphörande efter den för- soning han verkatälde och derigenom, att hans staf grönskade och blomstrade, 4 M. s6; 57. Trogen och ajelfuppoff- rande, teg han stilla, då hans söner Nadab och Abihu dräptes af eld från Herren, 3 M. lo: s f. Likväl föll han stundom i svåra synder: han var den som hade gjort guldkalfven vid Sinai, 2 M. 32; sedan förenade han sig med Mirjam i uppror mot Mose, 4 M. 52, och var jemte Mose olydig emot Gud vid Klades, 4 M. 20: 8 f. Gud lät honom derföre ej inkomma i Kanaan; utan han dog på berget Hor i Edom, 40:de året efter utgången ur Egypten, i en ålder af omkr. 523 år, 4 M. 20: 22 f.; 33: 39; enligt 5 M. mo: 6 vid Moser, san- nolikt den punkt i dalen nedanför berget, hvarifrån han uppateg på det- samma. Araberne tro sig ännu kunna utpeka hans graf på berget och bevisa densamma stor ära. - Såsom öfver- stepreat var Aron en framstående före- bild af Kristus, i det han var kallad af Gud och invigd med smörjelseoljan'; det han bar på sitt bröst stammarnes namn; meddelade Guds vilja genom Urim och Tummim; inträdde i det Allra- heligaste på försoningadagen, »ej utan blod>; och bönföll för och välsignade Guds folk. Se Eb. 5: 4; 7: ss; 9: 7 etc. Aroniter, afkomlingar af Aron, 5 Kr. 27: 57; 52: 27. Tretton städer voro dem anvisade i Juda och Benjamin, Jos. 21: 53-59; 5 Kr. 6: 57-60. Arons staf. Då Israels barn knor- rade mot Arona och hans stams före- träde, lät Mose på Guds befallning de tolf stamhöfdingarna lemna fram byar sin staf; så skref han hvara och ena namn på hans staf, och på Levia staf Arona namn. Alla stafvarne lades in stiftahyddan framför arken, och mor- gonen derpå, se, då grönskade Arona staf, med knoppar, blommor och mogna mandlar. Till åminnelse och till tecken förvarades den sedan framför eller inuti arken, 4 M. 17; Eb. 9: 4. Arpa, se Ory5a. Arpad, Es. 36: r~, en stad i Sy- rien, efter utseendet beroende af Da- maskus, Je. 49: 23; 2 Kl. 58: 34; kal- las i de assyriska inskrifterna Arpaddu; dess läge söker man vid ruinkullen Er- fåd 3 timmars väg norr om Aleppo. Arpaksad, Sems son, »kaldeernas stamfader», s M. 50: 22; 55: 50-53. Kallas Arfaksad i Lu. 3: 36. Namnet erinrar om Arrapakitis, en provins norra Assyrien. Artahsasta, persiskt konunganamn, på de persiska monumenten Artaksha- tra, d. ä. mägtig konung, och hos gre- kerna Artaxerxes. Den i bibeln om- nämde Artahansta, Ear. ~: 7; Ne. 2: 5, är Xerxea' son och efterträdare, Artaxer- xea Longimanus eller »Långhänd», 465-423 f. Kl. 1 början förleddes han af samariternas ränker att hindra ju- darna från att bygga upp Jerusalem, Ear. 4: 7 f., men sedermera utfärdade han befallning af motsatt art, Ear. 6: 54, gaf Esra vidsträckt fullmagt att upprätta templet och tempeltjensten Jerusalem, Ear. 7: ss f., och bevisade Nehemia mycken vänlighet, Ne. 2. Arternas, sannolikt en Pauli med- arbetare, som han säger sig vilja skicka till Kreta, medan Titus blef öfver vin- tern hos Paulus i Nikopolis, Ti. 3~ 52. Aruma, ort nära Sikem, der Abime- lek en tid bodde, Do. 9~ 45; kanske det Rg~ma, som nämnes i 2 Kl. 23: 36. Arvad, Ile. 27: 8, s s, en fenicisk ort, berö.md för sina sjömän och krigare; en gamnmal sidonisk koloni, byggd på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
