Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avva... - Uppslagsord B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
]mAD.-aARAK. 41
Babel, der judar längesedan slagit sig ned.
Somlige tänka på ett Babel i Egypten, an-
dre åter fatta ordet i allegorisk mening,
syftande på Rom, likasom det stora Ba-
bylon i Up. s4: 8; 56: 19; 58: 2 etc.
Bad och tvagningar är i österlandet
något som af behofvet påkallas vida mera
än i nordligare län der. Hettan, dammet,
insekterna, hudsjukdomarne, allt fordrar
flitig vattenbehandling. Hur nödigt man
ansåg ett dagligt badande, synes af Ne.
4~ 23. helst badade man i rinnande
vatten, 2 M. 2: 5; der man ej det kunde,
hade man bassiner inpå gården, 2 5. s 5:
2. Offentliga bad, såsom hos romare
och greker, hade judarne först i senare
tid. Badanstalter för sjuka voro Betesda-
dammen, vidare de varma källorna vid
Tiberias och vid Kallirroe s. o. om Döda
hafvet, se Ana. Helbad eller tvagningar
voro föreskrifna i lagen i en mängd olika
fall af vignimmg eller rening; se t. ex. 2
M. 30: 59 f.; 3 M. 12; 13; 54: 8 f.;
15; 57: m6; 22:6; 4 M. 19; 5 M. 23:
ss ; allt förebilder af den andliga renin-
gen, Eb. 9: so. Handtvagning före och
efter måltiden och fottvagning efter van-
dringen omtalas ofta i skriften. Det var
tjenarnes syssla att dervid stå till hands,
2 Kl. 3: ss; Job. 53; 5 Tim. 5: 50.
Baesa, se Basa.
Bagaregatan, ler. 37: 25, se Gator.
Bahurim, Simeis hemort, stad
Benjamin nära Jerusalem, 2 5. 3: 56;
56: 5; 57: 55.
Bait, (hus), ett tempel i Moab,
Es. 55: 2.
Bakaträd, Bakadal, se Päronträd.
Bakning, Bakugn, se B,öd.
Bala, se Baala 3.
Balaam, se Bileam.
Balak, Zippors son, konung i Moab,
fruktade att israeliterne skulle förgöra
honom, såsom de gjort med Sihon och
Og, reste sig emot dem till strid, Jos.
24: 9; Do. 55: 25, och hemtade spå-
snannen Bileam till att förbanna (lem,
4 M. 22 f.; Mi. 6:5. MenBileammnåste
välsigna, och Balak måste uppgifva stri-
den med svärd, ehuru han med andra
snaror förde Israel i olycka, Up. 2: 54;
jfr 4 M. 35: s6; 25.
Balsam, ett välluktande och helso-
bringande harts, (eb. zor~, zeri), 5 M.
37: 25; 43: 55, son» utsipprar från hal-
saumbuskem>, som fordom ymnigt förekom
Judeen och särdeles i Gilead, Je. 8:
22; 46: ss (Sv.salfva). Den äkta bal-
samen fås af buskarna Balsamodendron
Opobalsamuni och B. Gileadense (eb. ba-
sam, Hö. 5: 5), somn träffas ymnigast
mellan Mekka och Medina i Arabien.
Dessa växter äro små träd eller buskar
med utspärrade grenar, trefingrade blad,
hvita fyrbladiga blomnmor samt bär af
en ärtas storlek. Ur den gråa, glatta
barken utflyter af sig sjelf eller vid in-
skärning det dyrbara hartset, en tunn,
blekgul vätska af bitter smak, men med
ett ljufligt doft af citron och rosmarin.
Det brukas mycket i Orienten mot sår,
ormbett och inre sjukdomar. Det eb.
ordet pannag, som i He. 27: 57 öfver-
sättes med balsam, betecknar snarare
nagot bakverk, hvaremot ordet mastix
samnma vers bör vara balsam.
Bamot, höjder, en lägerplats vid
Moabs gräns, 4 M. 25: 20, kallas Baals
höjder i 4 M. 22: 45 och Bamot-Baal
Jos. 53: 57, der den omtalas såsom
tillhörande Rubens stan>.
Banér, Ap. 28: ss, se under Skepp.
Baunlysning, se Synagoga.
Barabbas, en röfvare, som satt
fängelse, dömd till döden för uppror och
mord. Då Pilatus, för att rädda Jesus,
efter sin vana att gifva folket vid påsken
den fånge lös, som de sjelfve begärde,
föreslog att gifva dem Jesus, begärde de
istället Barabbas. Mat. 27: s6 f.; Mar.
55: 7 f.; Lu. 23: 58 f.; Jh. sS: 40.
Barak, Abinoam~ son, Do. 4: 6,
kallades af Gud genom Debora att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
