- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
552

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Reference, Language, Dictionaries, Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord X-Y-Z-Å-Ä-Ö - Zippor... - Ädelstenar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ADEL5’VENAR.
vorsteprostens lifrock, 2 M. 28: 9 f.; 39:
6 f. Onyx nämnes äfven bland dyr-
barheter i m Kr. 29: 2; Job 28: m6.
Enligt de gamla öfversättningarna är
onyx ett annat namn för beryllen, se
n:o 3; andre gissa på den lökgröna
krysoprasen. Namnet onyx (d. ä. na-
gol) tillades iallmänhet sådana stenar,
som företedde ljusare lager af ljusröd
nagolfärg, varierande med mörkare lager
af skiftande nyanser eller försedda med
strimmor eller fläckar af olika färg.
13) Rubin, oh. nofek, den fjerde
på bröstskölden, den åttonde i Ho. 28,
en sten som fördes af syriorna till Tyri
marknad, Ho. 27: 16; ovisst är huru-
vida det oh. ordet betecknar karbun-
keln (gr. antrax, glödkol) från Afrika
och Indien, eller den äkta indiska ru-
binen, eller den mera lätt bearbetade
granaten.
1 m Kr. 29: 2, Sv. »infattade ru6i-
ner», står i oh. puk-stenar, infattnings-
stenar», eller egentl »smiukstenar»; jfr
Es. 54: mm, »jag vill lägga dina stenar
sasom en prydning», Sv., egentl. »jag
skall mnfattadmna stenar i puk 1. blyglans».
1 Es. 54: 12, om att Zions portar
skola byggas af rubiner, står i oh. or-
det ekdach (af en rot, tända eld), alltså
något slags glödglänsande stenar, kanske
karbunkeln.
14) Safir, oh. sappir, den femte
på bröstskölden, den sjunde i Ho. 28
och den andra i Up. 21; en af ålder
högt värderad ädelsten från Etiopien
och Indien af skönt glänsande himmels-
blå färg, hvarföre den ock nämnes
skildringarna af Guds majostät, Ho. 1:
26; mo: 1, och af Zions kommande
härlighet, Es. 54: mm. Salomos skönhet
liknas vid elfenben, prydt med safirer,
Hö. 5: 14, hvarmed syftas antingen på
den blåa purpurmanteln eller på de
blåa ådror som gåfvo den elfenbenshvita
kroppen ökadt bohag; så liknas ock
Israels nasirer i Kl. 4: 7 vid safirens
glans, och i Job 28: 6, m 6 står safiron
iallmänhet som bild af det sällsynta.
15) Sarder, Sardis, Sardius, oh.
odens, den första på hröstskölden och
Ho. 28, den sjette i Up. 21, äfven
nämd i Up. 4~ 3 jomte jaspis som en
bild af Guds härlighet, är den af de
gamle efter staden Sardos så benämda,
isynnerhet till insegel och signeter be-
gagnade karneolen, en halfädelsten af
röd färg från Babylonien, Indien, Egyp-
ten o. s. v.
m.6) Sardonyx, den femte i Up.
21, en varietet af kalcedonen, med hvit
genomskinlig glans, skiftande i finger-
nagelus färg, kom från Indien och
Arabien.
m 7) Smaragd, oh. hareket, blixt,
don tredje på bröstskölden, den nionde
Ho. 28, och den fjerde i Up. 2m, en
klart strålande ädelsten af tjusande
gräsgrön färg, näst diamanten skattad
högst af de gamle, som fingo den ifrån
Skytien och Etiopien etc. Regubågen
kring Guds tron glänste som en sma-
ragd, Up. ~: 3.
mS) Topas, topazier, oh. pitdah,
den andra på bröstskölden och i Ho.
28, och den nionde i Up. 21, enligt
några den ädelsten som nu kallas topas,
starkt glasglänsande, än vattenklar, än
lysande i alla nyanser af gult; enligt
andra åter dens. s krysoliten, se n:o
9. De gamlos topas erhölls isynner-
het från öarna i Röda hafvot, som af
Plinius kallas »Topas-öarne». Topas
från Etiopien nämnues i Job 28: m~
bland de ädlaste skatter.
19) Turkos, oh. tarsekisek, den
tionde på bröstskölden, den fjerde i Ho.
28. Då det oh. namnet torde hänvisa
på Tarsis i Spanien (se Tarsis), har
muan dragit i tvifvelsmnål,, huruvida det
kan afse den sten som vanligen kallats
turkos och som nu i mineralogien kallas
kala it, en matt, ogenomskinlig half-
ädelsten, skiftande i blått eller grönt,
som träffas här och der på Sinaihalfön,
och man har derföre gissat på någon
annan sten såsom krysolit eller topas;
en judisk tradition tänker på en hvit
sten, lik hafvets skum. Tarschisch eller
tarsis-sten (Sv. turkos) nämnes vidare
skildringen af hjulen i Hesekiels
syner, Ho. m: m6; mo: 9. Den man
Daniel skådade i sin syn vid Hiddekel,
hade en gestalt strålande som en tarsis-
sten, Da. 10: 6 (Sv. hyacint), och Sa-
lomos händer liknas vid guldringar,
med den infattade tarsis-stenar, Hö.
5: 14.
Ordningen af de tolf ädelstenarna
på öfversteprestens bröstsköld framgår
af följande öfversigt, i hvilken vi sätta
först de oh. namnen och derunder de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:21:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblobok/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free