Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Thorild, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"210
Thorild, Thomas.
granskande vettets blygsamma erinringar", — den der egde
"nästan alla egenskaper af snille, utom den att styra och
bruka det", — tillhörande antalet af dem, som "likt
luft-syner irra präktigt omkring på himmelen, hvälfvande
eldsklot" o. s. v.
Så hette det ännu i början af striden, men den slutade
med en fullkomlig förbistring, med smädelser och skällsord,
med ett ömsesidigt miss- och underkännande af hvarandras
värde. Båda kämparne förde striden med kanske
jemnvä-gande skicklighet, men med användande af alldeles olika
vapen: Thorild med klubban, Thors-hammaren och åskan; —
Kellgren och Leopold med den Voltaireska satirens
stickvapen , parodiens sidogevär och löjets congreveska raketter.
Beggedera gingo beklagligen, hänförde af stridens hetta,
lika långt i begagnande af grof heter och smädelser; men i
i tvenne ting stod Thorild öfver sina motståndare: utom den
personliga segern ville han tillika på allvar (ehuru
visserligen icke utan egenkärlek) upplysa och lagstifta samt,
oaktadt sin vrede, föra kampen, väl med skarpslipade vapen,
men dock på ridderligt vis. Leopold undandrog sig den:
han begagnade sig ej blott af sin motståndares svaga sidor,
hvilken genom sitt högmod och sina orakelspråk då och då
gaf pris på sig; — hvilket stridssätt är lofligt —• han
missförstod ej allenast ofta sin fiende — hvilket är ursäktligt —
utan han förvred och förvrängde äfven uppsåtligen
dennes satser och uttryck, för att dermed drifva gyckel eller
på dem trycka orimlighetens eller motsägelsens stämpel, —
hvilket är otillbörligt. Hr A. bar genom anförda profställen
ovedersägligen bevisat det.
Båda kämparne gingo ur striden, lika sårade och lika
segrande, allt efter kampdomrarnes skiljaktiga åsigter;
hvilkendera skördade det största antalet af handklappningar,
förblifver ovisst. Det var icke i denna fejd, det var
genom sin politiska yra, som Thorild gick under.
Het yngre slägtet satte begge dessa strider i förening;
man misstänkte att Leopold i någon mån bidragit till sin
fiendes landsförvisning; men dertill — säger Hr A. —
finnes intet spår och cj heller är slikt troligt redan af den
anledningen, att de Svensk-akademiska snillena alldeles icke
voro väl anskrifna hos den nya Regeringen och föllo en tid
derefter, såsom misstänkta för half-jakobinism (Leopold var
ganska oskyldig) i fullständig onåd. Hvad Hr A. berättar
om denna katastroph i Thorilds lefnad är högst interessant.
Detta vederlägger en annan, allmänt spridd villfarelse, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
