- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
349

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖB KBFOT, Jacob nifstoft. 349

begärde Erkebiskopen Hr Stens bref ined Insegel, som också
]öfvades.

Sedan blef åtskilligt samtaladt. nr Sten erinrade, bnrn
ban på herredagen 1 Telge begärt att bil föreståndarskapet
qvitt, men att man öfvertalade bonom att fortfara. Likväl
betogs honom dervid makten att taga något slott ifrån
någon ocb att sitta i dom och rätt. Detta kändes som ett
betänkligt binder för en Riksföreståndare. Erkebiskopen
svarade, att då man bnndlt Konungen, så att ban ej skulle få
taga någons slott, utan att ransakning och dom, af Riksråder
1 det Biskopsdöme der slottet låg, förutgått (deri Sten varit
enig med Mötet), så måste detsamma ju gälla för den, som
var 1 Konungens stad ocb ställe. Det var ej att hindra en
laglig makt, utan att förhindra andras förderf, sådant som
uppstod, när Konung Christopher gaf den, ban ville
förderfva, ett slott, som ban snart tog från denne och gaf till
en hans gode vän, hvarpå de blefvo hvarandras Dender (och
begge konungske, för att genom konungens makt skada
hvarandra). Att man ej ville ha Riksföreståndaren tillika till
högste domare, afsåg jn afvägandet af en likadan fara, så
att Rådsberrar måtte dömas af sina likar. Dermed söktes
ej edert förhindrande, utan beredandet af klarare rättegång
för andra *). Herr Sten bade talat om ett förbund som R.
Råd gjort sig emellan, att försvara hvarandra. Deröfver
må ingen undra. Herr Sten talade ju sjelf om huru lätt en
ny Engelbrecht kunde komma, mäktig att resa upp 20—30,000
bönder, riket öfver halsen, och när Rådsherrarne slöto
förbund, att i slikt fall stå en för alla och alla för en, så slöt
ju Herr Sten sig ock dertill. Då förklarade Herr Sten att
han ej sagt 20—30, utan 7 à 8,000, och nekade att sjelf
hafva Ingått 1 förbundet. Erkebiskopen erinrade sedau, hum
rykten nn spriddes, att Erkebiskopen skulle arbeta för
Konung Hans, ehuru Erkebiskopen ej var vid Kalmare möte,
der Hr Sten var, som sjelf beseglade, att Unionen skulle
fortfara mellan de 3 riken, Sverige, Danmark och Norge;
men Erkebiskopen erkäude att han sedan gillade hvad som
1 Kalmar beslutats. Vid mötet 1 Nylödöse var Erkebiskopen
ej heller; men det erkändes att Biskop Brynolf hade rätt
att nuderhänga hans Insegel. Då Hr Sten i Stockholm
till-sporde Erkebiskopen hvem han ville hafva till Konung, erin-

*) Vi äro dock ej visse alt ha rätt kunnat falla meningen i
concept-boken; men den meningen synes föresväfvat Erkebiskopen, alt
verkställande makt och Domarmakt ej bordu vara förenade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free