Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
26 De £a Gardie Magnus Gabriel.
ningen honom med sin onåd , och att ej få visa sig för
hennes ögon. Då lofvade Grefven att lyda , mot det
Drottningen ville göra honom försäkrad om , att intet ondt
skulle vederfaras den han uppgaf, som var Öfverste
Munskänken Schlippenbach. Drottningen befallte De la
Gardie skrifva honom till , som var i Stockholm , med
befallning att infinna sig i Upsala. Det samma ville
Drottningen sjelf göra. Grefven skref något osammanhängande
och förvirradt, hvaraf ingen förstod ett ord. Då
Schlippenbach kommit till Upsala, infunno sig hos honom fyra
af De la Gardies vänner med den frågan , om ej Sternberg
sagt hvad Grefven uppgifvit. Schlippenbach"sade härtill
nej, med tillägg alt man ville störta honom, men derföre
skulle han ej underlåta att äfven inför Drottningen
tillstå sanningen. Då Schlippenbach uppkallades, voro De
la Gardie, Sternberg, Riks-Raden och alla de öfriga
närvarande, som bevistat första förhöret. Drottningen höll
ett vackert tal öfver den ifrågavarande saken, befallte
Grefve Magnus att upprepa hvad han sade sig hafva
hört af Schlippenbach, vände sig på samma gång till
denne sednare, och fattade i hans rockknapp, under det
hon sade dessa ord: "Vet att om det är Steinbergs ord,
vill jag anse dem för mina." Schlippenbach förklarade sig
ej förstå, hvad Grefven mente; sade, att Sternberg
aldrig talat med honom, eller han om Steinberg med
Grefven, utom en gång vid bordet hos den sednare, som då
sagt, att Drottningen ej mer för honom hade samma
aktning, som förr, men att Steinberg var i stor gunst,
hvaröfver Grefven utlät sig, som öfver något han ej
kunde tåla. De la Gardie svarade härtill vid förhöret,
att Schlippenbach ljög som en skurk och en skälrn. Schl.
sade sig vara en ärlig man. Grefven medgaf sig ej hafva
några vittnen, emedan det varit ett enskildt samtal,
hvilket Schl. bestred. Härvid råkade Grefven i förvirring,
Drottningen sade, att det var en sak, som ej rörde
henne, och gick sin väg. Grefven anhöll hos Drottningen
att få draga saken inför rätta, der han ville besvärja
sanningen af hvad han sagt. Drottningen svarade honom
genom Prins Adolph Johan, att hon ännu hade så
mycken godhet för honom , att hon ej ville samtycka till
något, som skulle sätta honom i ännu större bryderi;
andra utvägar gåfvos, än den han föreslagit. Hon mente
att slåss. Samma dag på eftermiddagen anhöll Grefven
genom Prinsen , att Dr. ville tillåta honom resa på
landet, for att se efter sin egendom, att Schlippenbach måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
