- Project Runeberg -  Samlede værker
(1910-1911) [MARC] Author: Bjørnstjerne Bjørnson
Titel og innhold | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
BJØRNSTJERNE BJØRNSON

SAMLEDE VÆRKER

MINDEUTGAVE

Første bind
Digte og sange
Fortællinger: Synnøve Solbakken - Arne - En glad gut
Småstykker
Jærnbanen og kirkegården

Andet bind
Fiskerjænten - Brudeslåtten - Kaptejn Mansana - Magnhild - Støv - Et styggt barndomsminne - Mors hænder - Én dag - Absalons hår - Ivar Bye - Mary

Tredje bind
Det flager i byen og på havnen - På guds veje - Mellem slagene - Halte-Hulda

Fjærde bind
Sigurd Slembe - Maria Stuart i Skotland - De nygifte - Sigurd Jorsalafar - Redaktøren - En fallit - Kongen - Leonarda

Femte bind
Det ny system - En hanske - Geografi og kjærlighed - Over ævne - Paul Lange og Tora Parsberg - Laboremus - På Storhove - Daglannet - Når den ny vin blomstrer -

Kristiania og Kjøbenhavn
Gyldendalske boghandel
Nordisk forlag
Centraltrykkeriet
Kristiania
1910-1911


Förord till den elektroniska utgåvan

Detta är Projekt Runebergs elektroniska faksimilutgåva av Bjørnstjerne Bjørnsons Samlede værker, som utgavs i fem band 1910-1911, strax efter hans död. Böckerna scannades i september 2005. Utgåvan blev fullt indexerad i februari 2007.

Redan i mars 2004 scannades Bjørnsons Fortællinger, utgivna i ett band 1907 som "Jubilæumsudgave" till 50-årsminnet av hans debut och hans 75-årsdag. Allting i den utgåvan ingår också här, men i något olika språkdräkt. Olika stycken av Bjørnson ingår också i samlingarna Vintergrønt (1867) och Norge. Uddrag af ældre og nyere Forfatteres Skrifter (1880). Det kan vara intressant att studera hur ortografin (som den framträder i tryck, vilket inte nödvändigtvis stämmer med författarnas manuskript) utvecklas under den här tiden. Därför är det värdefullt att alla utgåvorna blir korrekturlästa.

Bjørnstjerne Bjørnson (1832-1910) räknas inte bara som en av Norges största författare, utan också som grundläggaren av landets normerade traditionella skriftspråk. Han gav det 1899 namnet riksmål och grundade 1907 Riksmålsforbundet. (Parallellt med detta hade Ivar Aasen sedan 1850-talet skapat landsmål, baserat på norska dialekter.) Själv hade Bjørnson vacklat och börjat skriva på danska, men 1907 fastlades en norm för riksmål som offentligt språk i Norge och till teaterstycket Når den ny vin blomstrer - (1909) skriver Bjørnson i företalet (band 5, sidan 518) att han nu återvänt till sin ursprungliga stavning (retskrivning).

Bjørnson avled i april 1910 och samma år utgavs dessa Samlede værker. Utgivarna Moltke Moe och Carl Nærup skriver i ett efterord (band 5, sidan 578) att hela utgåvan har getts den stavning som författaren angav 1909. Utgåvan skriver, som framgår av titeln, værk med æ som på danska, men av, hadde, henne, mænn på norskt vis (danska af, havde, hende, mænd). Bokstaven j förekommer i gjør, skjønt, något som danska språket avskaffade i en reform 1892. Bokstaven å är införd och substantiv skrivs med liten bokstav. Detta går egengligen lite längre än riksmålsnormen av 1907, som fortfarande hade aa och mænd som på danska. En stavningsreform 1917 införde bokstaven å och ändrade många æ till e (menn, verk) och 1929 infördes de nya namnen bokmål för riksmål och nynorsk för landsmål. Ytterligare en språkreform 1938 uppfattades emellertid av många som alltför radikal, och som protest återupptogs namnet riksmål och 1917 års stavning som allt sedan dess behållit en stark ställning i Norge, vid sidan av bokmål och nynorsk.

Bjørnsons stavning kan jämföras med den tio år äldre utgåvan av Ibsens samlede værker (1898-1902), som för dagens läsare framstår som mycket mera dansk. Ibsen skriver af, havde, hende, mænd, værk, i motsats till Bjørnson. Dock hade Ibsen redan efter det Nordiska rättstavningsmötet 1869 i sin personliga ortografi infört bokstaven å (riksmål 1917, danska 1948), börjat skriva substantiv med liten bokstav (norsk norm 1877, dansk 1948) och övergivit j i gør, skønt. Den senare reformen infördes i danskan 1892, men aldrig i norska språket. När Ibsens stavning framstår som dansk, är den i själva verket radikal för sin tid, men danska språket har hunnit i kapp honom i högre grad än det norska. Och det var i högre grad Bjørnson än Ibsen som satte sin prägel på riksmålet.


Innhold / Table of Contents


Titel og innhold
Første bind
Andet bind
Tredje bind
Fjærde bind
Femte bind

Korrstaplar / Proof bars for subvolumes

1
2
3
4
5


Project Runeberg, Fri Jul 26 13:05:06 2013 (www-data) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/bjornson/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free