Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tidens karakter och pressförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 TIDESS KAItAKTEB-OCH PRESSFÖKHÅl.L ANDEN.
bekanta talklubb att sammanträda. Och dock synes denna
klubb varit allt annat än farlig. Hvar fjortonde dag mellan
klockan sex och nio eftermiddagen samlades ledamöterna i
Petersénska huset. Der diskuterades vissa allmännare frågor,
utan att gränserna för det hofsamma öfverskredos. Enskilda
förhållanden och personer fingo ej vidröras, icke heller den
ömtåliga utrikespolitiken; och i denna mycket oskyldiga
och tama diskussionsförening trodde sig nu Karl Johan se
en härd för oppositionen, en revolutionär liga, en ny
jakobinerklubb!
Böjelsen för att öfverallt upptäcka jakobiner hade under
en tid nära nog blifvit kronisk. Rykten cirkulerade om de
hemskaste majestätsbrott; nya konspirationer stampades fram
ur jorden; lycksökare och angifvare smögo omkring i slottet.
Åtalen, som följde, slutade med fiasko. Alla dessa nedriga
och enfaldiga historier, de Lindbomska, Löfqvistska och
Bryggerska affärerna, slutade med att uppväcka alla
rättsinnades harm. Ja, det går så långt, att prosten doktor
Stenhammar 1823 inlemnar en motion, hvari han yrkar
straff på alarmister och angifvare. Efter att hafva klagat
öfver brottslighetens tillväxt fäster han »Rikets Ständers och
deras lagutskotts» uppmärksamhet »på ett annat slag
allmänna förbrytare, för hvilka» — säger han — »jag rädes
att knappt något namn, än mindre något straff finnes
stadgadt i svenska nationens urgamla lag. I Rom kallades
de Delatorer, i vårt språk hafva de intet namn fått, och jag
vet ej huru de skulle utmärkas, om jag ej får begagna det
främmande ordet alarmist. Tvänne högst märkvärdiga
rättegångar upplysa tillräckligt hvad folk jag menar härmed,
sådana nämligen som af oförstånd, öfverilning, lycksökeri
och många andra än sämre afsigter icke allenast förnedra
sig sjelfva med föregifven kunskap om upproriska
stämplingar, utan befläcka med sådana hopspunna dikter hela
nationen, sprida oro till alla samfundsklasser, vända
regeringens uppmärksamhet från värdiga föremål och ingjuta
misstankens förgift i hvarje öppet och lättrörligt hjerta allt
ifrån konungens borg in i den mest förtroliga
umgängeskrets.» Det är omöjligt att beräkna allt det onda de
åstadkommit, hela denna sekt af lågsinnade själar, men — fortsätter
han — »de okloka, förhastade, våldsamma steg, som historien
på goda grunder förebrår de från skådeplatsen redan
bortgångna styrelser, månne de ej oftast härledt sig från in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
