Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flickan på Carl den trettondes torg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
flickan på c a kl den trettondes torg.
missnöjda med honom, derför att han hvarken kunde äta
eller dricka som en karl; de medgåfvo deremot, att han
»åt noter som en häst» och höll förträffligt jemvigten i
qvartetten.
Men ehuru hela hans sätt att vara röjde den mjukaste
och mildaste tenor, som gerna lät sig öfverröstas, när detta
skedde utan afsigt att såra, hände det likväl icke sällan att
han, när han rönte afsigtens närvaro, tog djupt i basen,
djupare än mången af dem, som ständigt ville bära
öfver-lägsenheten i sin blick och sarkasmen på sina läppar. Af
sina kamrater var han i alla afseenden respekterad, hvaremot
fruntimren ansågo honom såsom en ung man, med hvilken
man kunde göra allt hvad man ville. Det är en sanning,
att qvinnorna mindre hos mannen älska det modesta och
blygsamma, än det djerfva och påflugna; ty det förra, som
de endast vilja förbehålla åt sig, anse de hos mannen som
ett försök att intränga på deras eget område; men det senare
deremot betraktade som ett bevis på öfverlägsenhet och
följaktligen äfven på manlighet, hvilka de alltid vilja finna
förenade hos mannen. Mången yngling med rosor på
kinderna och himmelsblått i ögat har blifvit slagen ur brädet
af debauchören med sin maskroshy och sina infernaliska
eldblickar — den förra har ansetts som ett permebref på
lefnadserfarenhet eller så kallad savoir vivre och de senare
som skyltar för en kraftig och eldig själ.
Vår musikus var för innerligt beskedlig och god. Var
det frågan om att arrangera något till firandet af en
namnsdag eller födelsedag, vips var det herr Klavér -—• så hette
besynnerligt nog den unge virtuosen — som skulle skrifva
vers och sätta musik dertill samt inöfva döttrarna i huset
att exeqvera den. När nu pappa och mamma, väckta af
den vackra sången, inträdde, funno de med tårar i ögonen
barnen hvitklädda som englar, slutna kring ett blomsterbord,
och herr Klavér, i sina svarta kläder, svängande med
stämgaffeln i vederbörlig takt. Föräldrarna kysste sina älsklingar,
hvarefter de nalkades kapellmästaren.
»Tack, tack, bästa herr Klavér! Drick en kopp té hos
oss i afton.»
Och när aftonen kom och många gäster samlade sig,
bemärktes knappt vår stackars musikus, men hördes desto
mer, ty det var hans öde att vid dylika tillfällen spela
dansmusik och hans goda hjärta som stod ut dermed. De yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
