- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
401

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ni skall få höra det, madame,» svarade Hvita Björnen,
börjande derefter sina små historier.

Den första handlade om

Monsieur Dudeffant och hans hustru.

Monsieur Dudeffant hade sin vinhandel vid Rue
Notre-Dame-de-Gråce och bergade sig godt, likt alla vinhandlare
som bo vid sjöar eller floder.

Dudeffant hade en ung och mycket vacker hustru.
Men madame Dudeffant, som alls icke tyckte om vin,
tyckte deremot mycket om frukt, och helst den frukt som
var förbjuden.

En dag lemnade hon sin beskedlige man ensam bland
fastagen och rymde till en lustgård, hvars herre var
tjenst-görande officer vid lanciererna.

Mannen rusade efter henne och träffade officeren.

»Monsieur,» sade han till denne med tårar i ögonen,
»jag kan icke lefva utan min hustru... gif mig derför
henne tillbaka, eller gif mig döden I»

Oaktadt det icke var någon brist på vinhandlare i
Paris, så att en dylik mer eller mindre hade gjort föga till
saken, ville likväl den hederlige officeren icke döda monsieur
Dudeffant, utan gaf den stackars vinhandlaren ordentligt
hans hnstru tillbaka.

Mannen bad sin hustru icke göra så mer, och för
bättre verkans skull föll han på knä, kyssande hennes begge
händer.

Hustrun lofvade bättring och rymde efter åtta dagars
förlopp till en annan lustgård, hvars egare var domare.

Mannen rusade till domaren och sade ungefär detsamma
som han sagt till officeren, hvilket i få ord var: »Min
hustru eller döden 1»

Den rättvise domaren, som fann att döden var för
strängt straff för en man som söker sin hustru, gaf honom
den förrymda åter.

Mannen förde ånyo hem sin skatt, bad, knäföll
och grät.

Sonen a/ Söder och Nord. II. 2fi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 24 16:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free