Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRTIOFÖRSTA KAPITLET.
Tuilerierna.
Le Palais des Tuileries är grundlagdt af drottning
Catharina de Medici.
Dock blef det i sitt nuvarande skick först fullbordadt
i början af Ludvig XIV:s regering.
Pä samma tomt stodo förut några tegelugnar (tuileries),
hvilka inköptes och nedrefvos för att lemna rum åt ett
palats för konungar.
Deraf det anspråkslösa namnet som, märkvärdigt nog,
bibehållit sig genom så mäktiga dynastier.
Slottets förste byggmästare var den berömde Philibert
Delorme; men som slottsbyggnaden medtagit en tid af mer
än hundra år, hade Delorme flere efterträdare, bland dem
Jean Bullant, André du Verceau och Etienne Dupeyrac,
hvar-dera en Tessin, ty Frankrike har haft många Tessiner!*
De tre sistnämde hade hvar för sig något att lägga
till den förstes plan, som, uppgjord under ögonen af en
furstinna från Florens, naturligtvis måste följa den
florentinska stilen, eller densamma som uppenbarar sig i
Luxembourg och icke är att förakta.
Mediceernas tidehvarf, föga lyckligt för menskligheten,
har dock varit en välsignelse för byggnadskonsten, liksom
för hvarje annan skön konst.
Hvad som tillades af de senare mästarne försämrade
ej den förstes verk.
* Det är klart, att vid en resa i utlandet mycket här hemma
skall vid jemförelsen förlora sig, så framt man icke helt och hållet
är förblindad af förkärlek för sitt. Men hvad som aldrig förlorar
sig är Stockholms härliga slott. Det är mindre än de flesta vi sett,
men öfverträffar dem alla icke blott genom läget, utan äfven genom
renheten i stil och harmonien i proportioner. Det går, enligt vårt
omdöme åtminstone, till och med öfver sjelfva Louvren, som likväl
varit dess förebild och äfven är mycket större.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
