- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
79

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1933 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUR SKALL DET GÅ MED
PINNEBERGS?

Hans Fallada: Hur skall det gå med Pinnebergs? Översättning av Gerd
Bausch-Lilliehöök. Gula serien. Bonniers. 6: 50.’

Recenserad av NILS BOHMAN

Mitt namn är inte Pinneberg, men när jag
läste Hans Falladas bok, trodde jag faktiskt
det. Och när jag lade den ifrån mig, kände
jag mig aristoteliskt skakad och renad på
samma sätt som en forntida grek skulle ha
gjort efter att ha åsett något av Aischylos’
dramer. Det var naturligtvis främst den
konstnärliga beskaffenheten hos boken, som hade
den verkan. Ty det måste vara ett tecken på
överlägsen berättarkonst, om en författare
lyckas åstadkomma, att den som läser hans
bok, identifierar sig med hjälten. Men det kan
också vara något annat. Det kan till exempel
vara en viss allmängiltighet hos de öden
som skildras. Och här bör framhållas, att
Pinneberg inte bara är en individ, vars
upplevelser griper och rör; han är inkarnationen
av en hel samhällsklass, som finns i alla
länder på jorden och överallt lever under
ungefär enahanda förhållanden. Däri ligger
delvis orsaken till den förtrollning han utövar
på dem som stiftar hans bekantskap. Alla
stadsbor, som inte har personlig förmögenhet eller
som befinner sig i tjänsteställning utan
kunglig fullmakt, är i någon mån pinnebergare
— från disponenten ned till springpojken.
Alla som inte står under skydd av någon

mäktig organisation utan är överlämnade åt
chefers relativa godtycke — alla dessa är
pinnebergare. Därför är Pinnebergs öde så
intressant. Jag själv levde mig fullständigt
in i det, och de hundratusentals läsare,
som boken fått, har säkerligen gjort
detsamma.

Pinneberg är manschettproletären, det vill
säga en medlem av det mest rättslösa
proletariat, som för närvarande existerar: de
oorganiserade kontoristernas och
expediternas. Han har det ekonomiskt sämre än en
arbetare, fastän han genom klädsel och
fasoner gärna söker antyda, att han står en
pinne högre på samhällsstegen. Han är
dessutom rättslöst överlämnad åt arbetsgivarens
godtycke, så att han när som helst kan
avskedas, utan att någon rör en fena för att
bistå honom. Han kan aldrig känna sig
trygg. Hans tillvaro är ett enda
ångestmartyrium: nästa dag kanske han står på gatan.
En arbetare behöver aldrig på samma sätt
känna sig skyddslös, han har alltid sin
fackförening att lita till. Pinnebergs svärfar, som
är arbetare, betraktar det inte heller som ett
avancemang utan som en deklassering för
dottern, när hon gifter sig med en kontorist.

79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:16:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1933/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free