Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - Recensioner - Georg Svensson: På hälleberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ HÄLLEBERGET
bredvid den i ett vidare och djupare
perspektiv ens kunna upptäckas.
Så många romaner, som det nuförtiden
skrivs, kan man inte vänta sig att alla skola
innehålla särskilt märkliga ting och
vittnesbörd. De flesta äro nog en ganska tunn soppa
på en ganska mager spik. Författaren har
hittat sitt lilla problem, sitt psykologiska
motiv, och kring detta bygger han med
omsorg och ofta med talang en skildring, som
räcker till de minimifordrade tvåhundra
sidorna. Hur kärleksfullt han vårdar sin lilla
låga och skyddar den för drag! För Fangen
skulle samma uppslag troligtvis vara uttömt
på en sida; den lilla lågan skulle virvla bort
som en gnista i det skydrag av idéer,
problem och diskussion, som går genom hans
verk. Med suverän gestaltande energi vräker
han in i sin sista roman stoffet till ett halvt
dussin ordinära romaner, och så spänstig är
hans tanke, så brinnande hans intresse, att
materialet aldrig kör ihop sig i kompakta,
tröttande schok, eller blir liggande oanvänt
och surnat. Han håller ett alldeles
häpnadsväckande tempo, som inte tillåter några
delikata finesser och inte mer än de absolut
nödvändigaste miljöanvisningarna. Det måste
vara en betydande konstnär, som har råd med
och klarar en så summarisk skildringskonst.
Resultatet är framför allt kraft och
omedelbarhet. Man förnimmer författarens närvaro
i verket så omedelbart, att den nästan verkar
fysisk. Och det var egentligen dit vi ville
komma: det är denna omedelbarhet, denna
lidelse, denna kraft i berättandet, som i "På
död mark" ersätter handlingens objektiva
trovärdighet och ger den ett inre sammanhang;
som kommer de lättfunna estetiska
invändningarna att te sig underligt ineffektiva och
gör läsningen till en litterär upplevelse. Jag
säger med avsikt litterär upplevelse, ty jag
tror icke att romanens otvivelaktigt starka
religiösa slagkraft behöver ha ett uns att
betyda för dess suggestiva verkan. På några
skall boken säkerligen verka direkt religiöst
väckande; andligt väckande och impulsgivande
bör den vara för alla, som överhuvudtaget äro
mottagliga för intellektuell lidelse och
mänsklig värme.
Omdömet har här kommit att stå i början
av recensionen. Det motiveras av att ett referat
omöjligen kan göra boken rättvisa. Där måste
dess brister framträda långt oförsonligare än
de göra vid läsningen. Fangen har komponerat
sin roman med parallella handlingar svarande
till lika många personer. Förr eller senare
gripa dessa människoöden på någon punkt in
i varandra, men det är inte yttre
omständigheter utan inre, som göra att författaren
sammanfört dem mellan samma pärmar. De
exemplifiera alla var på sitt sätt faran av att
bygga sitt liv på lögn och illusion, av att icke
rannsaka sig obarmhärtigt nog och erkänna
och påtaga sig sitt ansvar mot
medmänniskorna. När deras illusion och med den
deras uppblåsta egoism spricker falla de ihop
som trasor, och endast de som då kunna
erkänna sin synd och bli delaktiga av den
gudomliga nåden få kraft att åter resa sig. En
dylik utvecklingsgång lämpar sig naturligtvis
förträffligt för romanbehandling, men när
författaren såsom här utför den i ett flertal
varianter blir intrycket, särskilt när olyckorna
börja komma, väl kompakt, ungefär som när
det drar ihop sig till ridåfall i en elisabetansk
tragedi. Men med vilken mästerlig psykologi
han ställer fram sina figurer, en efter en och
vanligen i monologer! Där är först den
framgångsrike nervläkaren, en sextioårs man men
ung för sina år och alltjämt attraktiv för
kvinnor. Förgapad i sin egen vitalitet och potens
och stödd på den moderna psykologiens
frihetslära bryter han ett trettioårigt äktenskap för
att ingå nytt giftermål med en helt ung före
detta patient. Hon avslöjar sig som simpel
utpresserska, och han står där med skandalens
713
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
