Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1942 - Holger Ahlenius: Martin Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARTIN KOCH
som är centralfiguren i "Guds vackra värld",
och de brottslingspsyken som behandlas i
"Bidrag till mordets psykologi", är det med
särskild glädje man i Thorsten Jonssons
ver-dandiskrift inhämtar, att ett samarbete
verkligen ägt rum mellan Martin Koch och den
kände kriminalpsykologen.
Naturligtvis har han också haft utländska
förebilder. En må nämnas: Zola. Den
dokumentariska miljöromanens teknik har han med
påtagligt utbyte studerat hos fransmannen.
Miljöskildringarna från nödens och lastens
boningar ha åtskilligt gemensamt med Zola, men
också en uppförstorad masscen som den
inledande morgonstämningen i "Arbetare" med
dess rundmålning av väldiga arbetarskaror på
väg till jobbet samt omgestaltningen av ett
konkret händelseförlopp till symbolisk vision:
för bourgeoisien i 1879 års Sundsvall växer
arbetartåget till ett skrämmande individuellt
jätteväsen, Arbetaren, som rest sig till liv och
nu hotar alla skräckslagna små borgarkryp
med brand och blodsutgjutelse.
3
På tal om ungdomstidens bohemliv, som
återupptogs under senare år, har Martin Koch
förklarat:
"Det finns säkert ingen tillvaro mer
overklig, mer förfalskad och förljugen. Den liknar
på håret prostitution och står därmed i
närmaste närhet till det kriminella. Bohemen och
förbrytaren ha samma fasa för sanningen,
samma flykt undan det egna ansvaret, samma
oförmåga att ta följderna av sina egna
gärningar, samma självklara övertygelse, att
skulden för allt ont, som drabbar dem, ligger var
som helst utom hos dem själva." ("Ellen"
m. m. sid. 23.)
Martin Koch var först och sist moralist, och
här håller han domedag över sig själv. Man
gör sig numera knappast skyldig till
indiskretion, om man hävdar, att den självpålagda
disciplinen inom nykterhetsrörelsen för Koch
spelade rollen av psykisk antitoxin — liksom
man sett slagskämpar bli vapenvägrare. Han
vart en ivrig medkämpe i nykterhetsrörelsen.
Där träffade han Ellen, vars död utlöste hans
diktarskap, samt modellerna till ett par
huvudfigurer i "Arbetare". Även när han i
skämtsam form satiriserade några sidor hos
rörelsen, fortsatte han att med trosviss glöd
omfatta dess bärande ideal. Så i "Arbetare", där
alkoholen framstår som en minst lika farlig
fiende till arbetarna som kapitalet, och dess
skadeverkan utmålas i de bjärtaste färger,
medan de respektabla personerna i boken alla äro
nykterister.
Från yngsta år var småborgarsonen Martin
Koch fräsande radikal, och då han flyttat över
från gymnasiet till en målarverkstad fick han
snart bitter erfarenhet av klassmotsättningarna,
av den motvilja varmed arbetarna och deras
rösträttskrav bemöttes bland dåtidens högre
klasser. Därom har han berättat i "Mauritz",
och man förstår att detta stärkt hans känsla av
samhörighet med sina yrkesbröder. Han blev
aktiv socialdemokrat, och under en rad år
förvärvade han en enastående kännedom om
Stockholms arbetarvärld, speciellt i fråga om
måleri- och byggnadsarbetarfacken, och
engagerade sig allt starkare i dess strävanden. Detta
erfarenhetsstoff ligger till grund för
"Arbetare", medan "Timmerdalen" väsentligen är
en studiefrukt; dock har Koch även där med
hjärta och håg gjort arbetarnas sak till sin.
Hans sociala patos slog upp i ljusan låga i
"Arbetare, en bok om hat". Arbetsgivarnas
jobberi och hårda framfart mot arbetarna
skildras med het och ärlig indignation.
Särskilt brännmärkes den efter storstrejken
vanliga metoden att med hjälp av svarta listor
utestänga från arbete dem som gjort sig
misshagliga. Så tvingades många av de bästa att
utvandra. Med brinnande nit framvisar Koch,
hur solidariteten blivit de hederliga arbetarnas
enda vapen, ja, deras sedelag och religion;
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
