Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1942 - Margit Abenius: Klara Johanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGIT ABENIUS
levertinska gullgossar. För Hjalmar Söderbergs
grace och omutliga karaktär har recensenten
säkerligen äkta sympati, men hon har också
öra för den söderbergska stilens begränsning
och iakttar träffande hur den efterapas av
andra. Den utpräglat intellektuella estetiska
moralisten K. J. har ett märkligt sinne för
äkthet, ursprunglighet och naivitet var dessa
egenskaper än uppenbarar sig. Och det är de
fromma, de eldiga och själfulla som är hennes
gudar. "Diktarna — om de betyda något —
betyda den eviga oron, det sömnlösa samvetet,
idealets gnissel och andens hatbemängda,
våldsamt tyranniska kärlek till verkligheten", heter
det i en för recensenten ganska karakteristisk
passus.
Särskilt gärna ägnar sig K. J. som kritiker
åt humanistisk litteratur. Här är hon en gruva
av lärdom och det är alltid en spännande
upplevelse att följa hennes återskapande tolkningar
av memoar- och brevlitteratur, där det
humanistiska vetandet kastar spelande belysning
över isolerade fakta och sammansmälter dem.
Vid denna tid gör sig den lundensiska
intelli-gentsian gällande, och K. J., som — trots
studier i den uppsvenska universitetsstaden —
är mer befryndad med det sydsvenska vettet,
ägnar uppmärksamhet åt denna grupp, åt
Hans Larssons arbeten och de övriga
sörlänningarna.
Fin förståelse ägnar K. J. kvinnlig diktning.
Hon har introducerat Clara Viebig och den
strålande Ricarda Huch, skrivit kritiska och
intressanta analyser av Selma Lagerlöf och
med utpräglad så kallad ambivalens om Ellen
Key, hon har ingående sysselsatt sig med den
högt begåvade Hilma Angered-Strandberg och
Alfhild Agrell. Recensentens förkärlek för
kvinnlig intelligens kan måhända betraktas
som en begränsning, men just vid denna tid
torde kritisk förståelse och karaktärsfullt stöd
när det gäller kvinnliga insatser ha varit av
behovet påkallade. Det är en genombrottstid
för kvinnan. Ingen har för övrigt med
muntrare obarmhärtighet gisslat typiska
fruntim-mersaktiga virrigheter än K. J., när:
Blyga som liljor
med stängel och kalk
trippade damer
i snörliv och valk.
Trots att K. J: s egen stil och kritiska metod
egentligen inte alls är vad man kallar
musikaliska har hon det finaste sinne för lyrik och
lyssnar ut de originala rytmerna, säkert,
känsligt. Sin omusikaliskhet tycks hon för övrigt
anse som en dygd, yrkesmässigt sett, och som
själva förutsättningen för versöra och sinne
för latent språkmusik. Hon räknar sig till
Hemliga harmoniligan och hyllar den blide
Löwenborgs musik på träklaveret. I varje fall
förekommer numera sällan så ingående, så
känsliga lyriska analyser som K. J:s. I sin
uppskattande essay om Klara Johanson i Ord
och Bild utpekar Algot Werin hennes
behandling av lyrikern Ivar Conradson som en
enstaka fåt i en för övrigt oförvitlig
kritikerverksamhet. Slår man upp K. J:s artikel om
denne lyriker finner man emellertid en lyrisk
mönsteranalys. Högintelligent, måttfull, kritisk.
Stramt avvisande mot profanum vulgus är
den genomgående högdraget formulerad: "Den
naturliga människan förnimmer intet av det
poesien tillhörer." Författaren kallas "den
radikalaste lyriker som någonsin oroat vårt land".
Det är nu efteråt lätt att konstatera att den
på sin tid förkättrade lyrikern, vars
produktion jämsides med genialitet har starkt
patologiska drag, har hört till de anonyma
inflytandena — en förbindelselänk mellan
Almquist och den orfiska modernismen hos
Södergran och hos Ekelöf i "Dedikation".
Litteraturen består inte bara av "dem som lyckas".
Bland enstaka författare som K. J.
intresserat sig för kan nämnas Vilhelm Ekelund.
Hennes vackra karakteristiker av dennes böcker
är av stort intresse. Det är här två starka karak-
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
