Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1942 - Michail Osorgin: Den ryska själen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MICHAIL
OSORGIN
hyckleri men flydde från hem och familj för
att dra sig tillbaka till ett kloster. Sådan är
hans inkonsekvens.
Maxim Gorkis hela biografi visar virrigt
tänkande och ett tygellöst, äventyrligt
temperament.
"Hur skulle Gorki, som upplevt fattigdom
i alla dess former, prövat alla yrken, utstått
alla förnedringar, förbannats och jagats, kunnat
bli en människa, värdig detta namn!" Dessa
ord har en av Tolstojs döttrar uttalat. Den
franske kritikern finner dem obarmhärtiga
men rättvisa. Han medger att Tolstojs ideologi
står i motsats till Gorkis men anser att båda
äro verklighetsfrämmande tänkare och
anarkister. I förbigående vill jag nämna att det tyder
på bristande insikt att placera Gorki, den
primitive marxisten, bland anarkismens
trosbekännare. Dessa två läror utesluta varandra.
Låt oss anta att kritikern har rätt, när han
i Tolstojs privatliv upptäcker en rad påtagliga
och tragiska motsägelser och i den unge Gorki
ser en rebell, som gärna sådde upprorets frö
hos sina samtida. Men är den plågsamma
skapelsekampen, sökandet efter sanningen,
övergång från tro till vantro, den eviga
otillfredsställelsen och strävan till nytt sökande, ett
bevis på intellektuell desorganisation? Tyder
det inte snarare på kunskapstörst? Utgör inte
tankens oro, strävan efter dess befrielse och
revolten mot bojor, den kraft som driver
mänskligheten framåt — om det finns något
som kan kallas framsteg.
Man måste vara väl förtrogen med Tolstojs
levnadsförhållanden för att förstå orsaken till
alla yttre motsägelser i hans liv. De vittna inte
om andlig oklarhet utan om en hård inre
kamp, en sammandrabbning mellan kunskapen
om pliktkänslans godtycklighet och samvetets
bud. Det är nödvändigt att tränga in i Tolstojs
lära för att förstå, att Tolstoj inte övermodigt
förnekade filosofiska auktoriteter utan ständigt
sökte lösa det olösliga och finna den yttersta
sanningen. Tolstoj utgav själv populariserade
antologier av stora tänkares yttranden.
Tolstoj är kanske svag i sina påståenden,
men han är oerhört stark i sina angrepp och
tvivel. Han är inte så mycket profet som
sökare.
Gorkis personlighet är förskönad i
biografierna. Om han i sin tidiga ungdom fick
uppleva nöd och tunga prövningar, så var hans
senare liv i yttre måtto avundsvärt. Han var
ingen äventyrare, liksom han aldrig varit
landstrykare. Gorkis tygellöshet och upprorsanda
var i grunden ganska tempererad. Han utsattes
knappast för politiska förföljelser, avtjänade
endast ett fängelsestraff och emigrerade
frivilligt.
Gorki var en svag tänkare, hans enda
filosofiska artikel är gymnasistomogen. Gorki var
överhuvudtaget mer benägen att godkänna
givna sanningar än att söka. Som konstnär var
han den sköna formens dyrkare. Som tänkare
godtog Gorki främmande, färdiga idéer, vilka
han var föga lämpad att kritisera, helt enkelt
på grund av bristande kultur, fastän han hela
sitt liv studerade och läste otaliga böcker.
Anarkismen var Gorki djupt främmande och
fientlig, liksom för alla anhängare av
klass-eller partidiktatur. För sina hjältars tvivel fann
han svar i den programmatiska lära han
trodde på eller kanske ville tro på.
I sitt privatliv var Gorki en intellektuell
borgare, bortskämd av hedersbetygelser, en
angenäm sällskapsmänniska, mycket deltagande
för andras lidanden. Ingen uppmärksam
iakttagare, som känner till Gorkis blinda tro på
vetenskapen, hans hänförelse över teknikens
och civilisationens framsteg, skulle i honom
kunna upptäcka spår av "andligt kaos" eller
"nihilism". Vetenskapliga, filosofiska och
politiska auktoriteter voro lika heliga för honom
som multiplikationstabellen. Sammanställningen
Tolstoj—Gorki är felaktig och kan på intet
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
