Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Käte Hamburger: Rainer Maria Rilkes svenska resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄTE HAMBURGER
RAINER MARIA RILKES
SVENSKA RESA
1
Rainer Maria Rilkes dikt står på ett särskilt
sätt i samband med hans liv. Man kan säga,
att livet helt upplöstes i dikten. Med detta
mena vi inte, att det biografiska materialet
som sådant skulle ha ingått i verket.
Sammanhanget, som det här rör sig om, är
djupare. Han upptog i sitt liv yttervärlden endast
i den mån den kunde bli en sinnebild för hans
inre. "Alla ting äro ju till för att de på något
sätt skall bli bilder för oss", skrev han redan
1899, som tjugufyraårig yngling från Ryssland.
Och hans livs yttre form var i själva verket
präglad av åtrån att finna sådana bilder. Det
har ofta anmärkts att Rilkes djup icke till fullo
kan mätas med hans dikts mått, om denna också
är dess högsta och slutgiltiga uttryck. Hans
väsen var så absolut och enhetligt att han inte
nöjde sig med det poetiska ordets symbol för
att förverkliga detta sitt väsen, det vill säga sig
själv. Här ligger orsaken till att Rilkes
levnadsform var en hemlös mans och en vandrares. År
1921, fem år före sin död, skrev han, att han
alltid var tvungen att söka efter "valhemland".
Han kunde endast bosätta sig en tid "där det
synliga i sin symbolik på något sätt svarade
min instinkts uttrycksbehov" (den 26 juni 1921).
I detta Rilkes inre liv har också hans
uppehåll i Sverige sin plats och sin betydelse.
Denna resa inträffade under skaldens tidiga
epok, sommaren och hösten 1904, och den är
rikt dokumenterad genom de brev som Rilke
skrev från Sverige1 samt några där tillblivna
dikter. Den betydelse som Sverige haft för
Rilke framträder emellertid först när man
betraktar den mot bakgrunden av hans
dåvarande inre erfarenheter och det ur dessa
framvuxna verket.
2
Rilke hade då redan haft den hela hans liv
och verk bestämmande religiösa upplevelsen,
som Ryssland skänkt honom (under åren
1899/1900). Ur denna upplevelse hade fötts
"Die Geschichten vom lieben Gott" och "Das
Stundenbuch", som hade diktats mellan 1899
och 1903, men utkom först 1905. Då han såg
Ryssland visste han att detta land var hans
själs hemland. Här upplevde han som aldrig
förr vad "Guds närhet" betyder, nämligen
Alltet, av vilket ting, djur och människa
gemensamt omslutes och bäres. Men Guds
"bild" och samtidigt Guds "verklighet" (den
identitet, som karakteriserar mystikerns
upplevelsesätt) var för honom det ofantliga, vida,
oändliga ryska landet, det var slätten som
synes smälta samman med himmeln, ja med
1 Dessa brev äro huvudsakligen ställda till hans
hustru Clara Rilke. Breven citeras efter: Rainer
Maria Rilke, Gesammelte Briefe in 6 Banden. Lpzg.
1936—39. Citaten ur breven ha översatts till svenska
med undantag av två, vilkas ordnyanser skulle ha
gått förlorade genom att översättas.
605
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
