Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
att sådant kan vara annat än djävulska griller.
Tigande och tålmodig har hon utstått många
förödmjukelser, kort efter sina barnsängar har
hon varit ett föremål för makens parningslust,
fastän hon tiggt och bett om nåd och
försköning. Hon har tvingats att själv amma barnen,
fastän hon med sina inflammerade bröst varit
nära att gå under på kuppen. Nu får hon till
slut se — och allt det hon genomgått blir till
bagateller inför detta — hur Tolstoj omger sig
med sina underliga "lärjungar", i hennes ögon
ingenting annat än ett föraktligt, parasiterande
patrask, som uppfyller huset och sår osämja
mellan henne och hennes make. I skräck för sitt
oerhörda könsbegär, vill Tolstoj upphäva det
genom att förneka det. Så skriver han
"Kreutzersonaten", en bok, där Sonja tycker sig se alla
intima detaljer i deras samliv skamlöst blottade.
Som en tiggarmunk går Tolstoj omkring i
hemmet, klädd i en bondes skjorta och grova skor.
Könskärleken har för honom blivit det
radikala onda. Dödsskräcken — endast en variant
av denna driftsskräck — rider honom, livets
meningslöshet stirrar emot honom: i sant
kristlig kärlek återstår det honom att finna mål och
mening. Kyrkan har utstött honom ur sin
gemenskap, men lärjungar och meningsfränder
lider han ingen brist på: de kommer till Jasnaja
Poljana från när och fjärran. Och bland dem
befinner sig den av Sonja hatade och fruktade
Tschertkoff, en f. d. gardesofficer, vars andliga
utveckling visar en märklig parallellitet med
Tolstojs: de blir de intimaste vänner, och till
slut får denne man ett enastående inflytande
över Tolstoj, blir hans närmaste förtrogne, i vars
händer han t. o. m. överantvardar sina egna
och grevinnan Tolstojs dagböcker, dessa nakna
och oförbehållsamma vittnesbörd om deras liv.
Det rågar måttet för Sonja. De häftigaste
slitningar inträffar mellan makarna, och så en dag
ger han sig i väg från hustru och barn för att
söka fred och ro någonstans. Och sedan följer
epilogen: döden på den ryska järnvägsstationen.
Det är sannerligen ett överväldigande
dramatiskt stoff i denna äktenskapshistoria:
Strindbergs liv kunde inte leverera något mer laddat.
Alja Rachmanowa har återgivit historien om
detta äktenskap mellan en vid sina traditioner
bunden, ståndaktig och stolt kvinna och ett
obändigt geni, som vill lösslita sig från sin
samhällsklass och sin omgivning, driven av sin
andes obönhörliga krav på ett liv i enlighet med
samvetets imperativ. Författarinnan har vid sin
omskrivning av detta livsöde litat till källskrifter
och autentiska dokument och hennes
framställning bär vederhäftighetens prägel. Att ge
illusoriskt liv åt det tolstojska geniets skaparvånda
och högspänning överstiger utan tvivel denna
författarinnas krafter. Men framför allt för den
kvinnliga partens lidanden och storhet har hon
öppen blick. Johannes Edfelt
Kortare anmälningar
Martha Larsson: I denna cirkel. Bonniers
1944. 3: 75.
Det finns hos den debuterande lyrikern Martha
Larsson något tungt och bundet, ett
sömngångaraktigt drag, tendenser till kramp ibland, som
gör det svårt att komma henne in på livet.
Samtidigt är det hennes upplevelse av denna
bundenhet som gjort henne till lyriker. Hon sjunger
om blixten som skall slå sönder höljet. Hon
drömmer om pilen som darrande borrar sig in
i hjärtat och förmår uppenbara den yttersta
verkligheten. Hon skriver om den
kalköver-dragna väggen, som människan med ivriga
händer knackar på, tills decenniernas grånade kalk
flagar av och den ursprungliga barnsligt naiva
målningen framträder på den nakna murytan.
Det är verklighetsproblemet som står i centrum
för hennes uppmärksamhet och för att belysa
det har hon lånat stil och tekniska konstgrepp
från senare tids modernistiska och surrealistiska
poesi. Kanske är hon ibland alltför beroende av
sina förebilder. Hennes bildspråk är ofta oklart
och tycks fordra nycklar som de flesta läsare ej
kan vara i besittning av. Hon har också en
förkärlek för homeriskt utdragna metaforer, som
ofta verkar pressade. Och framför allt har hon
långt till den klarhet man ändå bör fordra av
all poesi. Det behöver inte vara klarhet för
tanken, men för känslan eller fantasien.
Troligen har "I denna cirkel" tillkommit under en
lång följd av år och det gör den oenhetlig, men
den är långtifrån någon ointressant diktsamling.
Det snårskogsaktiga har ibland gjort mig otålig
och jag har betvivlat att jag någonsin skulle
hitta ut, men så öppnar sig plötsligt en glänta.
Den översinnliga verkligheten, en ton från ett
osynligt instrument, en svidande längtan ut
ur förtrollningen, ett oförtröttligt hamrande på
729
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
