- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
275

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Örjan Lindberger: Hjärtat och nycklarna. Några synpunkter på Elin Wägners författarskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller konventionella hänsyn. I båda fallen är
det kärleken, som åstadkommer den utlösande
impulsen.

Går man så till "Den namnlösa", finner
man där den motsats skärpt, som endast finns
antydd i "Åsa-Hanna". Prästen Elias
Ljunghed vill med okuvlig envishet bereda Den
namnlösa till döden på det sätt som kyrkan
och hans tro föreskriver; Den namnlösa
vägrar, men Elin Wägner låter oss förstå, att hon
ändå dör försonad. Hon har haft direkt
förbindelse med Gud. Därtill har hon kunnat nå
fram genom det inflytande som prästsonen
Georgs och hennes outtalade och hopplösa
kärlek till varandra haft.

Mellan "Åsa-Hanna" och "Den namnlösa"
ligger bland annat Elin Wägners resor i det
krigshärjade Europa och hennes kontakt med
kväkarna. Det är allmänt påpekat, att man
från omkring 1920 kan iakttaga ett inflytande
från kväkarna på hennes åskådning. En central
punkt i kväkarnas religiösa uppfattning är att
de motsätter sig varje prästerskap och
förfäktar den enskilda människans direkta
förbindelse med Gud. Detta stämmer beträffande
"Den namnlösa". Man kan emellertid gå ett
steg vidare. I och med tanken på den direkta
upplevelsen av Gud är man inne på den väg,
som leder till mystiken. Denna direkta
gudsupplevelse kläder sig hos en rad stora mystiker
i uttryck, som nära sammanfaller med den
jordiska kärlekens.

Elin Wägner har själv reflekterat över detta
förhållande i ett av sina senare verk, nämligen
"Mannen vid min sida". Ett av kapitlen i den
romanen handlar om Juan de la Cruz;
karakteristiskt nog antyds det, att huvudpersonen
tidigare begrundat Heliga Teresa. Den
kvinnliga huvudpersonen finner vid läsningen av
Juans dikter "alla kärlekens nyanser, dess
längtan, dess skärande ömhet, dess vemod och
extaser uttryckta ömsom med mannens, ömsom
med kvinnans tungomål". Läsarinnan
konstaterar överensstämmelsen i uttryck mellan den
beskrivning av den jordiska kärleken, som hon
givit sin dotter, och Juans beskrivning av Guds
kärlek: en dryck som sprider sig i alla lemmar.
Hon undrar, utan att kunna svara, hur Juan
kunde känna till detta.

"Dock, det vet jag, att hos honom ser man som
i en spegel en kärlek som inte funnit sin
fullkomning på jorden. Och som dock är till emedan den
finns som längtan."

Om Teresa finner man ett uttalande i
"Väckarklocka": hon var en mäktig gestalt,
men tidens tryck tvang henne till underkastelse
under biktfäder och generalvikarier, när det
gällde bedömningen av ursprunget till hennes
uppenbarelser. I det sammanhang, där dessa
ord förekommer, betyder de, att kyrkan genom
sin patriarkaliska läggning hindrat den
kvinnliga mystikern att till fullo realisera sin egenart.

Detta är det historiska perspektiv, i vilket
Elin Wägner till slut ser den motsättning, som
hon gestaltat redan i "Den namnlösa". Man
frågar sig: var — eller rättare — blev Elin
Wägner en mystiker? Frågan kan inte besvaras
annat än ungefärligt. Det finns i
"Genomskådad" i förbigående en formulering, som
ger viss anledning att tro, att författarinnan
ägnat sig åt övningar i mystik. Å andra sidan
skapas en mystiker i verklig mening inte utan
medverkan av en gynnsam omgivande religiös
atmosfär. Den förutsättningen har knappast
förelegat i 1900-talets Sverige. Man får stanna
vid ett konstaterande av att Elin Wägner hade
viktiga personliga förutsättningar, att hon
uppenbarligen starkt attraherades av mystiken,
och att hennes verk visar samma pendling som
hos mystikerna mellan inåtvänd slutenhet och
utåtriktad stark aktivitet.

Det sistnämnda draget finns också i "Den
namnlösa". Rakel Ljunghed har dragit sig
tillbaka till den småländska prästgården efter att
ha tillbringat år ute i världen; hon vill nu leva
ett liv i kvietism. Vad hon får bevittna hos
Den namnlösa återskapar verksamhetsbehovet
hos henne.

Romanen "Den namnlösa" har en
klärobskyr över sig, som passar ämnet väl. Man
märker redan i formen, att man befinner sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free