- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
791

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Örjan Lindberger: Modern anglosaxisk litteraturkritik. 1. Engelsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODERN ANGLOSAXISK LITTERATURKRITIK

ambivalens ofta tillgripit inte bara
dubbeltydigheter utan även en söndersplittring i löst
associativt sidoställda meningar, vilken
försvårar eller omöjliggör uppfattningen av gestalt.

Empsons andra bok, "Some Versions of
Pastoral", har redan berörts på tal om Milton.
Därvid återgavs även hans bestämning av det
pastorala. Det är väsentligt för Empsons
betraktelsesätt i denna bok, att det pastorala
uppfattas som en attityd, vilken vid en viss
tidpunkt tog sig uttryck i herdediktning och vid
andra tidpunkter ger upphov till andra slag
av litteratur. Proletärdiktningen — närmast då
den, som skrivs av icke-proletärer, t. ex.
Mal-raux’ Kina-romaner — betecknas sålunda som
en modern form av pastoral. En något tidigare
form finner Empson i 1800-talets förhärligande
av barndomen, som han studerar i en uppsats
om "Alice i Underlandet", vilken har
underrubriken "Barnet som herdegosse". Denna
undersökning opererar på ett skickligt sätt med
från Freud hämtade synpunkter.

Empsons andra bok kan ses som ett slags
utkast till en moderniserad poetisk
kategorilära. De kategorier han sysslar med är, uttryckt
i äldre terminologi, det heroiska och det
komiska; dessa två blandas i det pastorala, och
undersökningen av hur de bryts mot varandra
ger rik näring åt Empsons intresse för
"am-biguities".

Empsons inflytande är i England bl. a.
märkbart hos den grupp kritiker som samlats kring
tidskriften Scrutiny och dess ledande ande,
F. R. Leavis. Därmed är inte sagt, att Empson
är den enda eller ens den förnämsta
impulsgivaren åt Scrutiny-gruppen. Hos denna bok
tycker man sig tvärtom möta ett slags
kodifiering av ett flertal av de tendenser, som
påpekats tidigare i denna studie.

Scrutiny började utkomma 1932 och utges
alltjämt. Redan denna livslängd hos en
litteraturkritisk tidskrift med stränga normer och
ganska exklusiv smak är anmärkningsvärd. Den
vittnar om stor ihärdighet hos utgivaren.

En komplett svit av Scrutiny har inte stått
att uppdriva. Luckorna kan emellertid fyllas

på olika sätt. Dels har det nyligen kommit ett
urval av tidskriftens innehåll under åren 1932
—48 ("The Importance of Scrutiny", utg. av
Erie Bentley. George W. Stewart, 1948). Dels
finns åtskilliga bidrag omtryckta i
essäsamlingar av F. R. Leavis och L. C. Knights.

Scrutiny kom till för att fylla tomrummet
efter The Calendar of Modern Letters. Detta
framgår, om man jämför F. R. Leavis’
inledning till hans urval ur den sistnämnda
publikationen (avtryckt som bilaga i Bentleys antologi)
med Scrutinys manifest 1932. Det sistnämnda
innehåller i förkortad form de ledande
synpunkterna i den förra.

Leavis framhåller i sin inledning i första
rummet The Calendars beslutsamhet att
upprätthålla "standards of criticism". Dessa tas för
givna, påpekar han; ingenting mera sägs om
dem. Han tillfogar, att ingenting mera behövde
sägas, men företar i alla fall en kort exeges.
Denna går ut på att visa, att den moderna tiden
präglas av kulturell upplösning och social
splittring. Under dessa omständigheter blir den
litterära traditionen allt viktigare,
understryker Leavis; bevarandet av den kollektiva
erfarenheten blir allt mer beroende på den.
Litteraturkritikens uppgift blir att, stödd på denna
tradition, definiera och organisera den
moderna sensibiliteten. (I andra sammanhang
röjer det sig, att Leavis som själv är lärare
vid universitetet i Cambridge tar för givet att
denna kulturtradition förvaltas av ett litet antal
företrädesvis universitetsbildade personer,
medan den stora massan endast är "civiliserad").
En annan viktig tankegång skulle kunna
återges med dentautologiska vändningen: litteratur
skall bedömas som litteratur. Som en positiv
kommentar härtill kan man ta en hänvisning
till att bedömningen av litterära verk måste
utgå från det faktum att de är gj orda av ord.

Det finns i detta en del som påminner om
Eliot. Dennes "Tradition and the Individual
Talent" hör uppenbarligen till Leavis’
utgångspunkter. Däremot accepteras inte Ehots senare
utläggningar angående den religiösa och
politiska traditionens betydelse. Redan i Scrutinys

791

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 00:32:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0807.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free