Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Nya Testamentets lära om Kristus. (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
judekristna ståndpunkten, för hvilken kristendomen gällde som
en högre profetia, en renad judendom.
Men skulle den kristna fromhetens fullkomlighet,
hennes absoluta upphöjdhet öfver hvarje lägre religionsform,
få sitt dogmatiska uttryck i föreställningen om stiftarens
person, så kunde detta icke ske genom stegring af den
gammaltestamentliga uppenbarelseformen, profetian, utan
endast medelst en öfver det gamla testamentet utgående fri
spekulation, med hvilken ju också aposteln Paulus gjort
början, i det hans pre-existenta himmelska människa var
visserligen en rabbinsk, men icke en gammaltestamentlig
föreställning. På denna af Paulus beträdda väg och
fördenskull också öfvervägande, om icke uteslutande, i
paulinska, hednakristliga kretsar rörde sig alltså den
kristologiska dogmens vidare utveckling. Det nästa steget
skedde i brefven till Kolosserna, till Philipperna och till
Hebréerna (hvilka enligt den af Pfleidcrer omfattade kritiska
åsikten icke härflyta från Paulus sjålf; om brefvet till
Hebréerna har detta länge varit tämligen enhälligt erkändt;
vidkommande de båda andra är tvisten ännu icke sliten).
Här varder Kristi person på ett helt annat sätt än i de äldre
paulinska brefven upphöjd till en kosmisk princip, hvilken
icke blott medverkade som Guds organ vid skapelsen, utan
som fortfarande i sig fattar och sammanhåller det synligas
och det osynligas hela värld och därmed är det immanenta
lifvet i världen och världens lag. Både till saken och till
predikaten är hår åt Kristus samma ställning anvisad som
logos intager i Philons system, ehuru själfva namnet logos
saknas. Hrefvens åskådningssått utgår ej heller från den
metafysiska sfären, utan från frälsarens historiska före-
teelse, hvilken stegras till det metafysiska i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
