Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godsherrns festmåltid och torparns kalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så läste då frun det vanliga måttet ur en andaktsbok, medan
gubbarne sutto och längtade efter att få masa hem igen, och
gummorna önskade sig ett par af de blanka kastrullerna på
väggarna.
Det var, förstås, deras andakt.
Men under läsningen somnade Johan in, genomvakad som
han var, och sof och drömde om de glada nyårskalas, till hvilka
han, när han var barn, fick vandra i sällskap med far sin, för
många år sedan, under den förre ägarens, baronens tid. Han
sof och log i drömmen så lugnt och godt, att han knappast
vaknade, när hustrun stötte honom i sidan, då den välsignade
tebrickan slutligen kom bort till den ändan.
Långt ifrån halfvaken och med drömmen ännu gycklande
framför sig, for han upp och började sjunga:
»Den signade dag» — — —
— Tyst, mina vänner! Hör Johan sjunger! Kanske han fått
ett annat sinne, hviskade patron.
Och Johan sjöng i sitt drömmande tillstånd den gamla visan
från hans barndomstid:
Den signade dag,
Då Olle och jag
Bodde på Stigabergs kulle.
Bränvinn hade jag,
Bränvinn hade han,
Vi söpo oss båda så fu’ulle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
