- Project Runeberg -  Boken om Ernst Rolf sådan han tedde sig för vännerna /
101

(1933) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Thespiskärran ångade ut var Ernst Rolf, viftande
med hatten och ropande hej svejs.

Sedan återgick stan till det vanliga.

«

En gång blev Rolf tillfrågad om han ville kom- .
ma till Publicistklubbens årsfest i Grand Hotells
stora festsal och sjunga några visor tillsammans
med andra inviterade artister under nachspielet.
Han svarade genast ja. Klockan 12 på natten
anlände han tillsammans med sin pianist. Dessutom
hade han emellertid även med sig två manliga och
två kvinnliga vissångare, en engelsk balett på åtta
flickor, medförande kostymbyte för två nummer,
en påkläderska, ett utländskt danspar och en
orkester på tio man, kort sagt hela Cirkusrevyn. Inom
ett ögonblick hade han tagit herraväldet över hela
lokalen, under närmare två timmar var det inte
längre Publicistklubbens fest utan Rolfs revy, och
fram på småtimmarna bringades köksregionerna
fullständigt i skak ning inför tvånget att leverera
mat åt hela den oväntade härskaran.

Sådan var han. Antingen eller.

Jag funderade många gånger över hur han
kunde hålla ihop hela sin apparat, ty organisationens
trådar märktes inte så mycket att det störde. Hur
kommer det sig att de oräkneliga
kostymkoffertarna bli packade, hur kommer det sig att
alltsammans är på tåget i rätt tid fast såväl människor
som föremål äro försenade — jag hade bland
annat den uppfattningen att Rolf själv aldrig
lämnade hotellet förrän 5 minuter efter tågets
avgång, men han hann alltid med — hur kan allt
detta hänga ihop? Det frågar jag mig fortfarande.
Men hängde ihop gjorde det.

*



Apropå vågsvallet. När Rolf fyllde 40 år skrev
jag i St. D. en av ros och ris uppfylld
hyllnings-artikel, som han själv blev mycket tacksam för,
och där gav jag ett snapshot av detta vågsvall,
skildrande hur det såg ut i Hotell Atlantics
matsal då Rolf väntades hem efter en kvälIsrepetition
på China strax före premiären.

Det var hövdingens ankomst till sitt
högkvarter. Så här:

Undan för undan inträder i spridd ordning
fälttågets stora stab. (De personer jag här räknar upp

anlända med mellanrum på 2, 5, 8 och 10 minuter
och gruppera sig vid olika bord). Först kommer
en kamrer och chefen för musikförlaget. Då
förstår man att repetitionen slutat och att Rolf
bereder sig att lämna China. Sedan komma tre
leverantörer, som inte blivit mottagna på China och
nu ämna lägga sig i bakhåll i god tid. Sedan
kommer en dekorationstedknare, ännu en kamrer
och ledaren för Rolfs landsortsturnéer, därefter
komma Tutta och hennes väninna. Nu förstår man
att det närmar sig. Sedan komma påklädaren,
maskinmästaren och chauffören — nu fattar man att
Rolf ämnar gå till fots. Därefter kommer en
kostymtecknare, balettmästaren, en dansör, två
ba-lettöser och en saxofonist. Efter dem anlända en
kuplettförfattare, två schlagerkompositörer, en
kamrer (det finns oräkneliga) och strax därefter
reklamchefen av första graden samt advokaten av
andra graden, tätt följda av en
grammofonbolags-direktör. Nu kommer kapellmästaren, en
kuplettförfattare, en dekorationsmålare, en besökande
neger och två komiker. Belysningsmästaren
anländer. Då måste det vara mycket nära. Nu kommer
en kamrer samt han som trycker program och
kupletthäften. Han är vansinnig av manuskriptbrist.
De flesta andra äro också vansinniga av olika
anledningar. Nu komma Rolfs kvinnliga stenograf
och pianisten — dem släpper han aldrig förrän sist,
så nu . . . nu kommer han som sköter motorbåten,
han väntar order för morgondagen. Jag glömde
nämna att alla de övriga också vänta på order
för morgondagen. Nu komma två tidningsmän ...
och nu kommer Rolf, omslagen med en kraftig
ulster med uppslagen jättekrage samt inlindad i
advokaten av första graden, en kamrer och två
utländska herrar som ingen sett förut. Rolf kastar
en hastig titt in i matsalen och åker sedan tvärt
upp på sitt rum för att klä av sig och under tiden
samtala med de två utländska herrarna, vilka
önska engagera honom för Oslo, Köpenhamn,
Helsingfors eller Amerika något följande år.

*



En sådan herre få vi inte se i landet så länge
vi leva. Han efterlämnar det tomrum som endast
stora hövdingar kunna efterlämna.

Hell Dig!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:28:36 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokenrolf/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free