Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Senare Delen] - Om Orthographien eller Rättskrifnings-konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras ställe nyttjade Latinska bokstäfwer, likasom
Fransoserne, Engelsmännen, Italienarne, Portugiserne,
Spanjorerne, Holländarne, m. fl., som man ock både i
Danmark, Tyskland och hos oss i flere skrifter gjort
en början till. De stora Bokstäfwerna, som
förekomma under namn af Begynnelse-Bokstäfwer,
brukar man 1) wid början af en Period och sats och
efter punct, jemwäl efter fråge- och roptecken, när de
sluta en sats och stå i stället för punct. 2) Wid
Nomina Propria, egna Namn. 3) I Pronomina, då
de uti skrifteliga tal utmärka den personen, som man
tilltalar. 4) Tyskarne börja också mycket alla
Substantiva och alla i deras ställe befinteliga Adjectiva med
stor bokstaf, hwilket salig D. Luther äfwen iakttog på
sin tid uti sina Skrifter. Men, i stället för att med stor
bokstaf börja ett ord, hwarpå någon särdeles wigt
ligger, betjenar man sig bättre af de så kallade
Schwabacker, eller, i brist deraf, sätter man bokstäfwerna uti
det i manuscriptet understrukna ordet rymligare, än de
öfrige orden.
Hwad Skiljetecknen (signa interpunctionis s.
distinctionis) angår, hafwa Grammatici och
Rhetores gjort detta werket ganska swårt, så att de bäste
Latinske Auctores blifwit stundom nog råbråkade, när
de råkat komma i sådane Criticorum händer, som icke
warit gode Logici, och saknat rätt kunskap af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
