Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
stränga, heliga ansikten, och strimmor av guld,
purpur och violett föllo som en regnbåge över
hans ansikte, precis som om han hade dykt ner
i dammen i kvällningen, då solen lyser över
vattnet. Han kände sig som i himlen i all denna
härligheten, han vågade inte röra sig, utan låg
kvar på knä och blickade upp i det svartaktiga,
ljuva modersansiktet och läste bön efter bön med
torra läppar. Och sedan sjöng han med sådan
brinnande andakt, så med hela kraften i sin
troende själ, så med hjärtat fullt av extas, att hans
sträva, skrovliga röst ljöd över alla andras.
— Du bräker som en judeget, Kuba, viskade
någon vid hans sida.
— Jag lovar vår Herre Jesus och heliga
jungfrun ... brummade han och stannade av, ty det
hade blivit tyst i kyrkan. Prästen besteg
predikstolen, och alla sträckte på huvudena och tittade
på hans vördighet, som i vit mässkjorta böjde sig
ner över menigheten och läste upp evangeliet.
Och ljus och färger strömmade över honom från
fönstren, så att han syntes alla som en ängel i
skyn. Han talade länge och med sådan kraft, att
mången höjde en suck ur ett förkrossat hjärta,
mångens tårar började rinna, och mången också
slog ner ögonen, ångrade sig i sitt sinne och
lovade bättring... Och Kuba stirrade på hans
vördighet som på en helgonbild och tyckte det
var rent underligt, att detta var densamma snälla
herrn som hade talat med honom och givit honom
en femtonkopek. Nu såg han ut som en
ärkeängel på morgonrodnadens eldsvagn, hans
ansikte var blekt, och ögonen sprutade gnistor, då
han började höja rösten och förehålla folket alla
dess synder, girighet och dryckenskap och
liderlighet och ofog, vanvördnad för de äldre,
gudlöshet. Och med dånande röst manade han till
bättring, bad, bönföll, besvor... Till sist blev Kuba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
