- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
114

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

— Ja, det är väl inte dåligt? Vilken präst har
det dåligt?

— Nej, säkert, säkert... och en heder är det ju
också, och som det heter: den som har präst till
frände, han råkar aldrig i elände... svarade
Boryna vägande på orden och kastade en
aktningsfull blick över axeln på ynglingen, som visslade
åt hästarna, vilka stannat litet för sina behovs
skull...

— De säger, att mjölnarns Stach också skall bli
präst, och nu lär han till doktor i en stor skola.

— Den där rackarn bli präst! Vår Magda är i
sjätte månaden, och det är han...

— Jag har hört att det är mjölnardrängen...

— Ja visst ja, det säger mjölnarhustrun för att
frita sin pojke. Han är en sån liderlig sälle, så Gud
sig förbarme, han kan just passa till doktor.

— Ja, det förstår sig, att nog är det bättre att
bli präst, för det är vår Herre Jesus till ära och
människorna till tröst, höll Boryna med, vad
tjänade det till att tvista med ett kvinnfolk? Och
han lyssnade helt hövligt till hennes vidare
utläggningar om saken. Under tiden lyfte klockarn gån g
efter annan på mössan och hälsade med ett
högljutt: »I evigheters evigheb) på människorna de
åkte förbi. De körde i sakta trav, och Jasio väjde
skickligt för åkdon, folk och boskap, tills han
nådde skogen, där vägen var bredare och
utrymmet bättre.

I själva skogsbrynet åkte de ifatt Dominikowa;
hon åkte tillsammans med Jagna och Szymek, och
en ko bunden vid hornen "gick bakom vagnen, ur
vilken några gäss stucko upp sina långa, vita
halsar och väste soin huggormar.

Man hälsade Guds frid, och Boryna lutade sig
i förbifarten ut från vagnen och rop.ade:
— Ni är för sent ute.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free