Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935 Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1778) 936
alla kolonier betraktades som en
kränkning av deras gemensamma
friheter. 1774 sammanträdde
ombud från kolonierna på en
kongress i Philadelphia. Här
fastslogs, att endast koloniernas
representationer hade att lagstifta
ang. skatter och inre
angelägenheter, varjämte krävdes
återkallande av flera engelska
parlamentsbeslut och beslöts
avbrytande av handelsförbindelserna med
England. Bakom denna
frihetsrörelse, som ännu ej avsåg full
politisk självständighet, stod
flertalet (omkr. %) av
koloniernas inv. Gentemot minoriteten av
”lojalister” lyckades emellertid
ytterlighetselementen, som tagit
starka intryck av
upplysningstidens frihetsidéer och som
för-stodo att entusiasmera
folkmassorna, att helt ta ledningen på
en andra kongress i
Philadelphia 1775. —
Frihetskriget. De engelska trupperna hade
då redan mött väpnat motstånd.
Kriget inleddes 1775, då den
amerikanska milisen
sammandrabbade vid Lexington med en
engelsk styrka. Till
överbefälhavare för de amerikanska
milistrupperna hade utsetts George
Washington, en förnäm
plantage-ägare från Virginia. Genom klok
och kraftfull ledning lyckades
han under stora svårigheter skapa
en nationell armé. I början av
1776 intogo amerikanerna
Boston och fördrevo de engelska
trupperna från de 13 äldsta
kolonierna, men ej från Kanada,
som förblev lojalt. Samtidigt
omorganiserades förvaltningen i
kolonierna, av vilka var och en
utsåg en provisorisk regering och
antog en ny författning, vilken
inleddes med en
rättighetsförkla-ring, som i enlighet med den
naturrättsliga uppfattningen
fast
slog vissa ”mänskliga
rättigheter” (se d. o.). Nu fick även
kravet på full statlig
självständighet överhanden, och 4 juli 1776
utfärdade kongressen i
Philadelphia en
oavhängighetsförkla-ring. Efter en inledande
rättig-hetsförklaring proklamerade
ut-färdarna ss. ombud för
Amerikas Förenta Stater de
forna koloniernas frigörelse.
Genom skoningslösa förföljelser av
lojalisterna krossades den inre
oppositionen, men utgången av
kampen syntes länge oviss.
Engelsmännen fingo 1776
förstärkningar från Europa och
sökte inta New York och skilja
Virginia från Nya England.
Washington måste retirera till
Pennsylvania, återupptog dock
vid julen 1776 offensiven genom
att överskrida Delawarefloden
men lyckades ej driva tillbaka
engelsmännen. Då tvang den
amerikanske generalen Gates en
engelsk truppstyrka till
kapitulation vid Saratoga (1777).
Denna framgång underlättade den
energiska propaganda mot
England, som frihetsmännen
igångsatt i Europa, särskilt i
Frankrike genom B. Franklin. Såväl hos
den engelskfientliga regeringen
som hos de oppositionella
kretsarna i Frankrike följdes
frihetskampen med sympati, och många
franska officerare ställde sig till
Amerikas förfogande, bl. a. La
Fayet-te. Efter Saratoga avslöts
förbund mellan N. och Frankrike
1778, vilket f. å. biträddes av
Spanien. Dessa makters
intervention försvårade i hög grad de
engelska sjötransporterna till
Amerika, samtidigt som de
engelska stridskrafterna splittrades på
olika fronter. De brittiska
övergreppen mot den neutrala
handeln medförde, att öster
sjöstater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
