Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Från källaren till vinden. Redigerad av Ida Norrby. Med 1 bild - Sommarhushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mjölk är lika lätt att åstadkomma för
dem, som tycka om den. Den erhålles
ju ursprungligen genom användning av
tätörtens (Pinguicula vulgaris) blad.
Ett par dylika blad läggas i en bunke
och litet vanlig, något ljummad mjölk
hälles på. Sedan mjölken stått en tid
tätnar den, och av denna mjölk strykes
litet i botten på den skål, som
användes för att täta mjölken i. På så sätt
tar man litet av den sura mjölken
från föregående gång för att få den
nya mjölken att "täta". Man kan
sedan, om man så vill, skicka s. k.
"täte" från ett ställe till ett annat
endast i ett kuvert; man behöver blott
doppa en ren linnelapp i litet god
tätmjölk, hänga upp den att torka och
sedan skicka lappen. Genom att hälla
mjölk på denna erhålles långmjölk.
Det händer emellertid, om man använt
mjölken länge eller ej haft lämplig
temperatur vid "sättningen", att den
krånglar, ej tätnar ordentligt eller
vill bli vasslig. Då kan man företa
en "renodling" av syran. Man kokar
upp en liter mjölk, låter den svalna
till 24° C, tillsätter då en deciliter av
långmjölken och låter den tätna; man
får sedan mjölken åter tät och fin. —
Kom ihåg att smörförrådet skall
förvaras på mörkt ställe, vilket är lika
viktigt, som att förvaringsrummet är
kallt.
Om sommarnöjet ligger vid eller i
närheten av sjö, så brukar man kunna
få köpa fisk, eller också kanske
familjemedlemmarna själva ha förmånen av
fiskerätt. Den tillgången bör väl
utnyttjas. Fisk är mycket lämplig
sommarmat och utgör en god ersättning
för kött. I juni äro särskilt braxen,
rödspotta, hälleflundra och vitling av
god kvalitet, i juli: gös, gädda, abborre,
sik, kummel, hälleflundra, rödspotta
och vitling samt i augusti: gös, gädda,
abborre, sik, ål, braxen, makrill,
hälleflundra, rödspotta, kummel, vitling och
sill.
Slutligen böra sommarens alla
grönsaker, bär och frukter utnyttjas till
det yttersta, både de, som växa i
trädgårdarna och de, som växa vilt i
skogar och backar. "Låt intet förfaras"
är dyr tidens lösen. Plocka nässlorna
vid vägkanten där du ser dem; i år äro
de säkert tillräckligt späda i juni, då
du kommer ut på landet! Och kunna
inte alla användas genast, så häng upp
dem att torka i solen eller svag värme
inomhus, de komma till god nytta nästa
vinter. Späda blad av maskros cch
syra ge en utmärkt spenat, likaså
svin-mollans blad, blott man plockar dem,
innan växten blommar.
Rabarberbladen kunna också särskilt på våren
och försommaren med fördel användas
som spenat. Rödbetsstjälkar och de
grövre bladnerverna äro utmärkt goda,
serverade. som sparris med litet rört
eller skirat smör.
Sköt den eventuella trädgårdstäppan
väl, och ta sedan tillvara alla
köksväxter, så att de komma till största
möjliga nytta. I samband härmed bör
anmärkas, att allt grönsaksspad bör
noga tillvaratagas. Det blir en god
ersättning för buljong i soppor, såser
och stuvningar. Trädgårdsväxter, som
ej kunna användas färska måste
omedelbart konserveras. Tänk på en
vinter med hotande livsmedelsbrist!
Tag barnen med på långpromenader i
och för bärplockning eller
svampplockning. Använd fallfrukten, och låt
den inte ruttna på marken. Fyll
buteljer, burkar och glas! Rätter av
grönsaker och frukt ha stor betydelse
i dieten. Det är också ofta lätt att få
rätterna smakliga med dylika
ingredienser, och de kunna anrättas på en
mångfald olika sätt, helst tillsammans
med något tyngre födoämnen.
Här nedan införas några olika,
kanske ej fullt så vanliga recept på
tre bland juni månads bästa grönsaker:
spenat, salad och rabarber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
